Caroline af Ugglas: Stiftsjungfru Emerita. Utställning & Konsert

Den 9-11 oktober 2026 bjuder Caroline af Ugglas in till en färgsprakande utställningshelg i Stenhallen och lördagskonsert med the Pot Bellies i Riddarhussalen.

Kostnadsfri entré till konserten men förhandsboka din fribiljett via länken nedan för att försäkra dig om en plats. Varmt välkommen!

Konsert

Lördagen den 10 oktober kl. 20.00. Cirka 120 minuter inkl. paus.
Caroline af Ugglas (sång) och the Pot Bellies: Stefan Astner (bas), Sven Lindvall (gitarr) och Heinz Liljedahl (trummor).
Porten öppnar kl. 18.30. Servering.
Boka din fribiljett här (länk till Nortic kommer).

Utställning

Vernissage: Fredagen den 9 oktober kl. 16.00-20.00. Fri entré. Servering.
Lördag och söndag öppet kl. 12.00-17.00. Fri entré. Servering.

Om Caroline af Ugglas konst & musik

Caroline af Ugglas konstnärskap kan beskrivas som ett öppet sår i samtidskulturen – pulserande, ärligt och oförhandlingsbart. Hon rör sig fritt mellan musik, bildkonst och performance, där gränserna suddas ut till förmån för ett helhetsuttryck som bygger på närvaro snarare än perfektion. Det är ett skapande som tycks födas ur kroppen snarare än intellektet, där känslan alltid går före formen.

I musiken är hennes röst ett bärande instrument, lika mycket ett uttryck för motstånd som för ömhet. Den skaver, spricker och sjunker ner i mörkret, men reser sig gång på gång med en nästan ceremoniell kraft. Rytmerna är repetitiva, ibland monotona, som om de vill försätta lyssnaren i ett tillstånd mellan vakenhet och dröm. Här finns tydliga ekon av gospel, soul och nordisk visa, men filtrerade genom ett personligt och kompromisslöst temperament.

Det bildkonstnärliga uttrycket speglar samma inre logik. Hennes målningar är ofta råa, direkta och fyllda av starka färgfält, återkommande figurer, ofta hon själv. De kan uppfattas som naiva vid första anblick, men bär på en djupare existentiell tyngd. Precis som inom art brut eller den folkliga bildtraditionen blir det naiva ett medvetet val – ett sätt att kringgå det rationella och nå fram till något mer ursprungligt.

Kulturellt kan Caroline af Ugglas konstnärskap läsas som en motröst till det kontrollerade, effektiva och välputsade. I ett samhälle präglat av självoptimering och återhållsamhet insisterar hon på känslans rätt att ta plats, även när den är obekväm. Det finns en tydlig släktskap med en nordisk melankoli, men också med en uråldrig, nästan rituell tradition där konsten fungerar som rening och bekännelse.

I det ofullständiga och oförutsägbara skapar Caroline af Ugglas ett rum för mänsklighet. Hennes konst påminner oss om att skörhet inte är en brist, utan ett språk – och kanske ett av de mest nödvändiga vi har.