01 juni 2026

35 000 sidor levnadsöden – Riddarhusets stamtavlor tillgängliggörs digitalt

Den 1 juni släpper Riddarhuset adelns reviderade stamtavlor kostnadsfritt i databasen Minerva: minerva.riddarhuset.se.

Riddarhusets stamtavlor är Sveriges äldsta oavbrutet tillökade släktdokumentationsprojekt – nu med över ett kvarts årtusende på nacken.

Det finns en stamtavla (genealogi/ättartavla) för 3 199 ätter med anknytning till Sveriges Riddarhus. Antalet avlidna personer som förekommer i dem är omkring 350 000, från medeltiden och framåt. I A4-sidor räknat rör det sig om ungefär 35 000 sidor. Om varje person i stamtavlorna anges födelsetid, verksamhet, död och giftermål (om uppgifterna är kända). Det handlar om kvinnor och män tillhörande de ovannämnda ätterna, men även om deras stamfäder före adlandet och dessas syskon, förutom makar/makor. Därigenom finns många fler än adliga personer med i stamtavlorna – präster, borgare, bönder och andra.

Stamtavlorna omfattar ättemedlemmar och deras makar/makor, frånsett nu levande personer som i stället redovisas i Adelskalendern (länk till webbutiken). Även en del nyligen avlidna individer återfinns tills vidare enbart i Adelskalendern. Först när alla i en syskonskara med ingifta har gått bort webbpubliceras information om dem.

Riddarhusets befattning med genealogi tog sin början 1762, då en kunglig förordning ålade adeln att sända in släktuppgifter. Syftet var att få ett underlag för att kunna hålla reda på vem som var varje ätts huvudman, det vill säga den som representerade ätten under riksdagarna på ståndsriksdagens tid (fram till 1866).

Vem som är huvudman är oförändrat av betydelse för Riddarhuset, nu för tiden inför adelsmötena som hålls vart tredje år. Framför allt är genealogier viktiga för Riddarhuset för att klargöra vilka som är ätternas nu levande medlemmar, och som sådana exempelvis behöriga att söka stipendier och understöd från Riddarhusets fonder. Därtill kommer att den personhistoriska dokumentation som genealogierna bidrar till är av allmänt historiskt intresse.

Genealogiskt material samlas kontinuerligt in av Riddarhuset och har senast tillgängliggjorts offentligt, den gången i tryck, genom Gustaf Elgenstiernas niobandsverk Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925–1936).

Under tiden efter bokverkets utgivning har forskningen bidragit med mycket kunskap, vilken nu har inarbetats i stamtavlorna. Detta har gjorts under den revidering som har pågått sedan 2013, då adelsmötet tog beslut om sådan.

Av nämnda niobandsverk cirkulerar avskrifter på nätet med vissa fel. Riddarhusets nu översedda version av materialet innehåller källgranskad information. Upptäckta felaktigheter har utgått (med förklaring varför, där behövligt) och många kompletteringar har kunnat göras.

Arbetet med revideringen har pågått sedan 2013 och har periodvis involverat flera projektanställda. I arbetstid räknat rör det sig om ungefär 20 personarbetsår som har ägnats åt revideringen. Antalet sidor har under arbetet vuxit med ca 34 % (en del av den ökningen förklaras av att de grafiska släktöversikterna nu är generösare till sin storlek).

Riddarhusets målsättning med stamtavlorna är att de framöver alltid redovisar det nuvarande kunskapsläget om ätterna i gångna tider så noggrant och uttömmande som möjligt. Där tillägg och rättelser påträffas kan sådana meddelas genom ett webbformulär. Stamtavlorna är på det sättet levande dokument – i berättelsen om Sverige.

Bilden nedan är en översikt över familjebildarna inom ätten Lake, vilken ger ett exempel på hur mycket som ibland är nytt jämfört med den tryckta utgåvan av stamtavlan från 1925–1936. Obs. att detta inte är den fullständiga stamtavlan för Lake eller hur stamtavlorna presenteras i Minerva.