Friherrliga ätten Cronstierna nr 51
Hinrich Struberg (född 1602), som var son till en rådsherre, upplevde det svenska maktövertagandet i sin hemstad Riga (nu huvudstad i Lettland) och gick kort därefter, 1633, i svensk tjänst. Han var fältkommissarie i Livland när han adlades Cronstierna 1637.
Han erhöll då en blå sköld med en strutsfågel i. Strutsen ska stå på ett svartgult berg och hålla en svart hästsko med näbben (»Näffuet«). Strutsen är föranledd av att det tidigare släktnamnet började på Stru-. Hjälmtäcket är rött och gult. Hjälmprydnad är två mansarmar som mellan sig håller en gyllene krona. Ur den hänger en stjärna vid en gyllene kedja.
Crohnenstern, som han själv såsom tyskspråkig skrev sig, avancerade till generalkrigskommisarie och lantråd i Livland men ägnade sig framför allt åt sin omfattande andelsrörelse i Riga. Bakgrunden till att han upphöjdes till friherre 1653 var att han lånat stora belopp till Kronan. Två år senare tog han introduktion, vilket inte blivit av under den tid han varit obetitlad svensk adelsman.
Nya bilder i friherrevapnet är de följande: I huvudsköldens första fält, som är vitt, sitter en man på en brun häst och har en fana* i handen. I det andra och tredje fältet är kronan och stjärnan, som tillsammans är en rebus för hans nya släktnamn, använda på ett nytt sätt. I det fjärde fältet, som är vitt, syns en halv (alltså uppstigande*) förgylld hjort.
Kronorna på hjälmarna ska vara friherrekronor, inte vanliga kronor som det har blivit i den här målningen. I den nya hjälmprydnaden är bildelementen fana och hjort kombinerade. I den gamla hjälmprydnaden var den ena armen röd och den andra blå, i friherrevapnet är den ena blå och den andra gul.
Källa: Riddarhusets vapensköldar, band I