Friherrliga ätten Creutz nr 48
Bröderna Lorentz Creutz (född 1615) och Ernest Johann Creutz (född 1619) var båda landshövdingar,den förstnämnde i Åbo och Björneborgs län, den andre i Nylands och Tavastehus län, när de upphöjdes till friherrar 1654.
Nytillförda bilder är: 1) och 4) En vit slottsport med svarta taggar i ett rött fält. Friherrebrevets ordval slottsport träffar inte mitt i prick, egentligen är det ett fallgitter*. Detta är vapenbilden i sköldemärket för brödernas mor Katarinas ätt, Hess von Wichdorff, vilken närmast kom från Ösel (Saaremaa). 2) och 3) Ett svart lejon som med ram)ramarna fattar ett vitt kors i ett gult fält. Detta lejon är repeterat i den nytillkomna hjälmprydnaden. Liksom andreaskorset i hjärtskölden associerar korset till släktnamnet, vilket är bildat av det tyska ordet Kreuz, ›kors‹.
Att huvudsköldens fyra fält separeras av ett smalt kors och att ett postament* är tillfört under vapnet är 1700-talsdrag som förklaras av att målningen är utförd först på 1700-talet.
Det creutzska friherrebrevet är det sista sköldebrevet som utfärdades av drottning Kristina – dagen därpå, den 6 juni 1654, ägde hennes abdikationsceremoni rum.
Källa: Riddarhusets vapensköldar, band I