Vanliga frågor

Svar på återkommande frågor om Riddarhuset och dess verksamhet och palatset.

 

Kontakta oss gärna om du har en fråga som du inte hittar svaret på här.

Frågorna är indelade kategorierna:

* Riddarhuspalatset
* Adelskap
* Adelskalendern
* Stipendier och understöd
* Hyra Riddarhuset
* Genealogi/släktforskning
* Namnlagen
* Kvinnor och Riddarhuset
* Finansiering och kapitationsavgift
* Övriga frågor

 

Riddarhuspalatset

När är riddarhuspalatset öppet?
Daglig besökstimme varje helgfri måndag–fredag klockan 11.00-12.00. Entré 60 kr, 40 kr för studerande och pensionärer. Kansliet är bemannat vardagar kl. 09.00-16.30.

Är palatset handikappanpassat?
Dessvärre är riddarhuspalatset inte anpassat till vår tids krav på tillgänglighet. Ta gärna kontakt med oss för specifika frågor eller behov, tel. 08-723 39 90.

Varför har Riddarhuset bara öppet en timme om dagen?
Riddarhuset är ett privat palats och en institution som i första hand disponeras av dess ättemedlemmar och sköts av ett kansli. Förutom att det anordnas en mängd guidningar, föreläsningar, utställningar och konserter, har palatset öppet vardagar en timme för allmänheten. Som släktforskare går det att förboka en tid i biblioteket, tel. 08-723 39 97, genealogi@riddarhuset.se.

Vad får man se vid ett besök på Riddarhuset?
Under den dagliga besökstimmen går det att på egen hand besöka vissa delar av riddarhuspalatset. Lantmarskalkssalen med porträttgalleriet, förrum och lilla salongen, Riddarhussalen med den stora plafondmålningen och alla vapenplåtar samt det Blå rummet med dess samling av vapenporslin och sigillstampar är öppna under besökstimmen.

Vad gör och är Riddarhuset i dag?
Riddarhuset, i egenskap av institutionen ridderskapet och adeln, vårdar och värnar den svenska introducerade adelns gemensamma angelägenheter som kan ses som en del av Sveriges historia. Till det hör arbetet som bedrivs på den genealogiska avdelningen – främst med att föra adelns genealogier (stamtavlor) och utgivandet av Adelskalendern, förvaltningen av domäner och stiftelser, utdelning av stipendier och understöd samt vård av palatset och dess samlingar. Riddarhuset arbetar också med service till ättemedlemmarna, information om den svenska adeln och relaterade ämnen samt vårdar och håller palatset öppet för allmänheten via daglig besökstimme, bokade biblioteksbesök och olika kulturevenemang.

Är alla som arbetar på Riddarhuset adliga?
Nej, det finns inga krav och alla som arbetar på kansliet är inte adliga. Enligt Riddarhusordningen ska dock riddarhussekreteraren vara adlig.

 

Adelskap

Hur ärvs adelskap?
För ätter adlade före 1809 års regeringsform gäller, med några få undantag, de regler som framgår av det av Kungl. Maj:t utfärdade sköldebrevet. De innebär att efter den först adlade, respektive den först upphöjde (till greve eller friherre) får alla hans i äktenskap födda barn samma adliga värdighet från födseln. Av barnen är det dock bara sönerna som kan föra adelskapet vidare. Det kallas den agnatiska principen. Adelskapet går på manslinjen i rätt nedstigande led. Efter 1809 års regeringsform gäller en ordning som mer liknar den brittiska på det sättet att efter den först adlade går adelskapet vidare först vid dennes död och då endast till den då levande äldste manlige avkomlingen. Sådana ätter benämns vanligen för § 37-ätter och i dessa ätter är alltså bara en person i sänder adlig. Ibland kan en viss stavning, till exempel prefixet ”af” vara förbehållet den som för närvarande innehar adelskapet. Adelskapet kan gå sidledes, till exempel till en kusin, från den som dött utan egen manlig avkomling. Läs gärna artikeln Vem är adlig? för mer information.

Vad kommer det här med adelskap från?
Ursprungligen var det ett sätt för kungen att finansiera sitt försvar. De som ställde upp med häst(-ar) och fotfolk blev befriade från skatt, så kallat frälse. Detta utvecklades under ett par hundra år från att vara ett personligt åtagande till att bli ett ärftligt privilegium utan krav på motprestation. Då hade adeln sedan riksdagen i Arboga 1435 och i Uppsala 1436 blivit ett av rikets fyra ständer som jämte representanter för kyrkan, borgerskapet och bönderna beslutade om lagar och skatter. Ståndsriksdagen avskaffades 1865 i samband med representationsreformen. Läs mer om adelns historia här.

Hur många är adliga i dag och vad innebär det för dem?
Det finns i dag ungefär 28 000 personer som tillhör de på Riddarhuset introducerade ätterna. De är uppdelade på 663 ätter varav 47 är grevliga, 131 friherrliga och 485 tillhör lågadeln. De 16 så kallade kommendörsätterna räknas till lågadeln. Vad det innebär för respektive person är högst individuellt. Det finns ett par förmåner förknippade med att tillhöra en på Riddarhuset introducerad ätt, som möjligheten att söka stipendium under studietiden. Många ättemedlemmar gläds åt att det finns så mycket dokumenterad historia om deras släktingar och anser att det är den största behållningen med att vara adlig.

Jag har ett efternamn vars vapen finns på en sköld på Riddarhuset men jag får ändå inte hyra festvåningen/söka stipendier eller understöd. Varför det?
Den adliga värdigheten är inte knuten till ett visst namn. Sannolikt har du din mors efternamn eller kanske en utdöd ätts namn. Det finns även familjer som har samma efternamn som en ätt som är introducerad på Riddarhuset men som inte tillhör den ätten (och alltså inte tillhör Ridderskapet och adeln). Endast ättemedlemmar får hyra festvåningen och söka stipendier och understöd.

Går det att avsäga sig sitt adelskap?
Nej. Det förekommer däremot att ättemedlemmar av olika skäl vill ta avstånd från Ridderskapet och adeln som institution. Ättemedlemmar som inte vill betala kapitationsavgift eller ta del av Riddarhusets verksamhet och utskick av exempelvis korrektur till Adelskalendern måste aktivt meddela det till kansliet. Det går dock inte att avsäga sitt adelskap.

Adlar Riddarhuset fortfarande människor?
Riddarhuset har aldrig adlat. Det var monarken (eller dennes förmyndarregering) som tidigare hade rätten att adla. Denna rätt upphörde i flera steg, redan i början av 1800-talet men slutligen med regeringsformen 1974 (från och med 1 januari 1975).

 

Om Adelskalendern/Legala notiser

Varifrån kommer uppgifterna i Adelskalendern?
Adelskalendern bygger på uppgifter som finns i Riddarhusets genealogier, de officiella stamtavlorna. Den genealogiska avdelningen får uppgifter från Skatteverket (genom ett konsultföretaget) där medlemmar som är bokförda i Sverige är registrerade. Alla folkbokföringsuppgifter är offentliga. Avdelningen får också in information och uppgifter genom forskning rörande ätter utomlands. Detta material kompletteras av svaren på de korrektur som skickas ut till samtliga levande, myndiga personer som upptas i Adelskalendern. Riddarhuset tar även löpande emot uppgifter från ättemedlemmarna angående ändrade förhållanden.

Är alla som står med i Adelskalendern adliga?
Nej. Adelskalendern redovisar bland annat kvinnor som varit gift med adlig man (och då räknas tillhöra mannens ätt) men sedan skiljt sig, det vill säga inte längre tillhör mannens ätt. Detta görs om paret har gemensamma barn. Ingifta män är inte heller adliga men står med i kalendern. Av de personer som ingår i paragraf 37-ätterna är det endast huvudmannen som är adlig. Övrigt personbestånd redovisas då det finns en teoretisk möjlighet att någon av de andra personerna i ätten kan bli adlig (vid huvudmans frånfälle). I Adelskalendern redovisas alla medlemmar av den introducerade adeln, oavsett personlig inställning till adelskap eller eventuellt namnbyte.

Varför är vissa adopterade barn med i Adelskalendern och andra inte?
Enligt beslut av 1983 års adelsmöte fick adoptivbarn möjlighet att under vissa förutsättningar och särskild anmälan upptas i Adelskalendern. Enligt beslut av 2001 års adelsmöte upphörde denna möjlighet. Tidigare upptagna får stå kvar enligt tidigare principer om de så vill, så länge någon ättemedlem i den ätt vartill adoptivföräldrarna hör ännu är i livet. Principerna som gällde var:
* Att beteckningen (adopt.) infördes efter födelsedatumet.
* Att äktenskap redovisades.
* Att adoptivbarns barn inte redovisades.
* Att adoptivbarn kvarstod i kalendern till sin död.
* Att adoptivbarns efterlevande maka inte kvarstod i kalendern.

Varför står inte adliga döttrars barn/sambobarn/adopterade barn med i Adelskalendern?
Allt som har med adelskap att göra har ett historiskt arv som regleras av beslut som fattades för länge sedan. Adelskapet och principen hur den överförs från en generation till en annan bygger på något som en gång bestämts av Kungl. Maj:t, det vill säga sköldebreven, och dessa går inte att ändra på. Reglerna blev produkter av sin samtid och ska ses i en historisk kontext. Adelskapet ärvs till inom äktenskapet födda barn och kan endast föras vidare på manslinjen. Enligt dessa regler tillhör alltså varken adopterade barn, sambobarn eller adliga kvinnors barn med icke-adlig man de på Riddarhuset introducerade ätterna. Riddarhusets uppgift i Adelskalendern är att redovisa den svenska introducerade adeln. Därför finns inte uppgifter om adliga döttrars barn, sambobarn och adopterade barn med. Läs gärna artikeln Vem är adlig? för mer information om detta.

Jag har barn med min sambo och vi funderar på att gifta oss. Kommer våra gemensamma barn in i Adelskalendern då?
Ja, om den blivande maken tillhör en på Riddarhuset introducerad ätt. Dessa uppgifter skickas dock inte till Riddarhuset från folkbokföringen. Därför är det viktig att ni själva meddelar Riddarhusets kalenderredaktör att ni har gift er och att ni har gemensamma barn sedan tidigare så att dessa uppgifter förs in korrekt i stamtavlorna och i Adelskalendern. Kalenderredaktören nås på tel. 08-723 39 96, ak@riddarhuset.se.

Redovisar Adelskalendern samkönade äktenskap?
Ja. Det tas även med i stamtavlorna.

Hur hanteras uppgifter om människor med skyddad identitet?
Om en ättemedlem eller ingift person omfattas av Offentlighets- och sekretesslagen förs endast begränsade uppgifter om denne in i kalendern.

Min avlidna släkting är borttagen ur Adelskalendern medan andra avlidna släktingar står kvar. Hur kommer det sig?
Adelskalendern är en presenskalender, en matrikel, och redovisar med andra ord alla nu levande ättemedlemmar av den svenska introducerade adeln och hur de är släkt. Generellt sett stryks avlidna män utan barn och avlidna kvinnor ur kalendern. Bland de som står kvar finner vi de vars make/maka är i livet, och kvinnor som är mödrar eller svärmödrar till nu levande personer. Allt grundar sig på Riddarhusets stamtavlor och där redovisas alla, levande som döda, från personen som adlades fram till i dag.

 

 

Om stipendier och understöd

Vad krävs för att få stipendium från Riddarhuset?
Alla som tillhör de på Riddarhuset introducerade ätterna kan söka stipendier. Stipendiernas syfte är att i första hand stödja ungdomars studier på universitets- och högskolenivå. Många stipendier förutsätter studier på heltid och under minst ett helt läsår. Antalet stipendier för utlandsstudier är begränsat. Man behöver inte ha direkta familjeband till stiftaren eller veta vilken fond man ska söka. Riddarhuset hjälper till att hitta rätt fond.

Vad krävs för att få ekonomiskt stöd från Riddarhuset?
Understöd kan sökas av de ättemedlemmar som enligt skattelagstiftningen anses vara behövande. Generellt kan sägas att personer med låg pension räknas dit. Tipsa gärna släktens äldre om denna möjlighet!

Hur söker jag stipendium och ekonomiskt stöd från Riddarhuset?
Ansökan till understöd görs på särskilda blanketter som kan laddas ner mellan 1 juli-15 oktober (2018). Blanketterna kan även beställas på tel. 08-723 39 93. Endast blanketter som avser året för ansökningen gäller. Från och med 2018 sker stipendieansökan helt digitalt. Du loggar in med BankID via en länk på Riddarhusets hemsida.

Vad är viktigt att tänka på när jag söker stipendier och understöd?
Ansökan ska vara komplett, det vill säga fullständigt ifylld och med samtliga uppgifter och intyg som efterfrågas. Ansökan med bilagor ska vara riddarhusdirektionen tillhanda senast den 15 oktober. Riddarhuset välkomnar ansökningar som lämnas tidigare. Utbetalning sker under andra kvartalet påföljande år.

Vilka uppgifter och intyg ska skickas in tillsammans med stipendieansökan?
Följ anvisningarna i ansökningsblanketten, där framgår vilka bilagor som ska skickas in tillsammans med ansökan. Det är till exempel betyg och registreringsintyg eller antagningsbesked över de studier som ska bedrivas under läsåret. När företrädesrätt åberopas till fond med anledning av släktskap till testator/testatrix ska släktledning/härstamning bifogas ansökan.

Jag tror att jag har företrädesrätt till en fond. Hur gör jag då?
När företrädesrätt åberopas till fond med anledning av släktskap till testator/testatrix ska släktledning/härstamning bifogas ansökan.

När och hur får jag reda på om jag får stipendium/understöd?
Beslutet samt utbetalning sker under andra kvartalet (april, maj, juni) året efter att ansökan lämnats in. Riddarhuset kan inte ge förhandsbesked eller upplysningar om utbetalningsdag. Eventuellt avslag meddelas skriftligen.

Kan jag få pengarna i förskott?
Nej, det betalas inte ut stöd i förskott.

Hur mycket får jag?
Riddarhuset lämnar inga förhandsuppgifter eller förhandsbesked. Utdelningarnas storlek varierar från år till år vilket har att göra med hur fondernas avkastning sett ut under året.

Varför har min släkting fått mer / mindre pengar än jag?
Det finns olika skäl till att utdelningen kan variera: vissa fonder riktar sig till personer som studerar ett specifikt ämne, till exempel juridik. Om den fonden har en hög avkastning så blir summan större. Andra vänder sig till ”fattiga studenter” och då kan den sökandes förmögenhet vara avgörande. I vissa fall handlar det om studielängd, att den ena personen som söker precis har påbörjat sina studier medan den andra kanske redan läst i tre år. Om en släkting med ett annat ättenamn fått mer pengar kanske det har att göra med att den familjen har en egen släktfond.

Jag hinner inte få in en komplett ansökan till den 15 oktober. Kan jag komplettera den senare?
Nej, tyvärr inte. Ofullständiga ansökningar leder till avslag. Se därför till att påbörja din ansökan i god tid så att du har möjlighet att hämta in de uppgifter som behövs.

Hur många ansökningar hanterar Riddarhuset varje år?
Cirka 2 000.

Kan jag få stipendium mer än en gång?
Ja, så länge villkoren för att få stipendium uppfylls.

Kan jag få understöd mer än en gång?
Ja, så länge villkoren för att få understöd uppfylls.

Vem fattar beslut om vilka som får stipendier och understöd?
Besluten fattas av riddarhusdirektionen. Processen är helt konfidentiell.

Vilken fond ska jag söka stipendium från?
Om du inte själv vet vilken fond du ska söka ur så hittar Riddarhuset en åt dig.

Har ni tystnadsplikt?
Ja. Alla ansökningar behandlas strikt konfidentiellt.

Varför kräver ni så många intyg från skatteverket, banker med mera?
Skatteverket granskar utdelningar från de stiftelser som är inskränkt skatteskyldiga (inte behöver betala full skatt på sitt kapital). Om Skatteverket anser att stipendier och understöd har gått till fel personer, det vill säga de som inte har studerat den tid som angivits eller som har mer pengar än vad som är rimligt för att få ekonomiskt stöd, blir stiftelsen fullt skatteskyldig. Det innebär i sin tur att vi inte kan betala ut lika mycket pengar till de som har behov av det. I domstolarna godtas inte invändningen att sökanden lämnat en felaktig uppgift. Det är stiftelsens förvaltare som anses skyldig att kontrollera uppgiften så långt det är möjligt.

När går ansökningstiden ut?
En komplett ansökan som är fullständigt ifylld med namnteckning i original samt alla obligatoriska intyg ska vara riddarhusdirektionen tillhanda senast den 15 oktober. Följ anvisningarna noga i ansökan och börja med ansökningen i god tid så att du hinner! Ansökningar som lämnas efter den 15 oktober får avslag.

Jag tillhör inte en på Riddarhuset introducerad ätt men har adligt påbrå. Kan jag söka stipendium/understöd?
Det finns några få fonder som även riktar sig till andra än de på Riddarhuset introducerade ätterna. Då krävs i stället släktledning till stiftaren eller dennes maka. Om sådan släktledning finns och kan redovisas för går det bra att söka dessa fonder utan att själv vara adlig.

Hur ser fördelningen ut mellan könen vad gäller utdelning av stipendier?
Den är jämnt fördelad.

Hur ser fördelningen ut mellan könen vad gäller sökanden/utdelning av understöd?
Det är fler kvinnor än män som får ekonomiskt understöd. En stor del av stiftelserna riktar sig till behövande änkor och ogifta döttrar till adelsmän. Det var personer som ofta hade det ekonomiskt besvärligt. I vissa fall har genom permutation kretsen utvidgats till att omfatta även behövande män.

 

 

Hyra lokalerna/festvåningen

Vilka är villkoren för att få hyra Riddarhuspalatset?
Endast ättemedlemmar och tillhörande släktföreningar får hyra delar av Riddarhuspalatset. I vissa enstaka fall tillåts även organisationer att hyra lokalerna. Riddarhuset hyrs inte ut för studentfester, däremot går det bra att anordna studentmottagning. Det är inte tillåtet att röka i Riddarhuset och lokalerna är inte handikappanpassade. På grund av slitage på golvet får dans inte längre ske i Lantmarskalkssalen. De flesta väljer att förlägga dansen till Stenhallen i stället.

När är Riddarhuspalatsets festvåning ledig?
Riddarhuspalatset är en mycket efterfrågad festlokal och de allra flesta helger är uppbokade för lång tid framöver. Observera att du måste vara medlem i en på Riddarhuset introducerad ätt för att få hyra palatset. Släktföreningar som tillhör Riddarhuset och i vissa fall även organisationer kan också hyra palatset. Vid intresse av att hyra, vänligen kontakta kansli@ridddarhuset.se tel. 08-723 39 91.

Hur mycket kostar det att hyra Riddarhuspalatset? Vad är det för kuvertavgifter?
Kostnaden varierar mycket beroende på vilken slags tillställning det är. Att hyra palatset är en mindre engångskostnad. Kuvertavgifter motsvarar prisnivåerna i Stockholm.

När kan jag hyra Släktföreningarnas rum?
Släktföreningarnas rum är en sammanträdeslokal för ungefär tio personer. Det lånas ut under kontorstid, måndag-fredag kl. 09.00-16.30 (cirka) och kan i vissa fall hyras under andra tider. Detta erbjudande gäller endast registrerade släktföreningar på Riddarhuset samt till Riddarhuset närliggande föreningar.

Är palatset handikappanpassat?
Dessvärre är riddarhuspalatset inte anpassat till vår tids krav på tillgänglighet. Sök kontakt med oss för specifik fråga eller behov, tel. 08-723 39 90.

 

Genealogi/släktforskning

Jag är intresserad av att veta mer om en adlig, historisk person. Var kan jag hitta mer information?
Elgenstiernas ättartavlor är en utmärkt källa att börja med. Den finns på de flesta större bibliotek.

Jag forskar om en ätt på amatörnivå och vill gärna kontrollera några uppgifter. Kan ni hjälpa mig?
Vi rekommenderar alla som är intresserade av att boka tid i Riddarhusets bibliotek för släktforskning att de först studerar Elgenstierna och därefter kommer till Riddarhuset. Det går att boka tid i Riddarhusets referensbibliotek och där ta del av det material som finns på Riddarhuset. Tid bokas genom riddarhusamanuensen, tel. 08-723 39 97, genealogi@riddarhuset.se. Riddarhuset är intresserat av att ta del av ny forskning och tittar gärna på materialet.

Jag är intresserad av att se vapnet för en speciell ätt. Hur gör jag då?
Levande ätters vapen presenteras i vår ätte- och vapendatabas. Om det gäller utdöda ätters vapen hänvisar vi till ett besök hos oss eller till ett bibliotek där referensverk finns.

 

Om namnlagen

Vad har Riddarhuset för åsikter vad gäller den nya namnlagen?
Riddarhuset vill av traditionell hävd ha ett starkt skydd för de adliga ättenamnen, både levande och utdöda. Det rör sig om drygt 3 000 namn som Riddarhuset anser bör kunna skyddas oavsett hur välkända dessa namn är eller hur många som bär namnet.

Varför vill Riddarhuset inte att andra ska kunna ta adliga namn, trots att de är utdöda?
Riddarhuset ser det inte som skäligt att usurpera utdöda ätters namn då nuvarande namnlag är generös och lämnar stort utrymme för egna nykonstruktioner av namn. Den som adlades en gång i tiden fick sitt unika adliga namn med villkoret att endast han och hans äkta bröstarvingar skulle få använda namnet. När ätten sedan dog ut hölls ett speciellt begravningstal där det tydligt uttalades att ingen någonsin mer skulle få använda namnet och vapenskölden. Riddarhuset vill gärna att alla respekterar dessa händelser och Riddarhuset bevakar därför även de utdöda ätternas rättigheter.

Varför vill inte Riddarhuset att vem som helst ska få ta ett adelsklingande namn?
Riddarhuset har inga generella invändningar så länge det inte föreligger en förväxlingsrisk med adliga ättenamn eller görs med uppsåt.

 

 

Om kvinnor och Riddarhuset

Vad är det som gäller för kvinnor och adelskap?
En kvinna som föds adlig behåller sin födelserätt hela livet, detta oavsett om hon gifter sig adligt eller inte. En kvinna som inte är född adlig men som gifter sig adligt anses inträda i makens ätt och är en del av ätten så länge de är gifta eller om hon blir änka, såvida hon inte som änka gifter om sig. Detta har att göra med att en kvinna förr ansågs följa sin mans värdighet. En kvinna som gifter sig med en greve blir alltså grevinna. En icke-adlig man som gifter sig med en grevinna blir dock inte greve, oavsett om han tar hustruns efternamn eller inte.

Kvinnor har genom historien adlats för att de ska följa sin övriga familjs ”värdighet”. Om till exempel två bröder adlades för sina förtjänster så kunde även systern adlas för att det inte skulle vara någon skillnad mellan dem rent statusmässigt. Förr i tiden kunde sådant vara viktigt, till exempel vid giftermål. Men adelskapets principer för övergång till nästa generation har alltid varit densamma: adelskapet ärvs på manslinjen till barn födda inom äktenskapet. Detta har inte Riddarhuset bestämt, det är reglerat i sköldebreven som en gång i tiden utfärdades av Kungl. Maj:t och som fastslog adelskapet. Det betyder att en (adlig) dotters barn inte räknas till hennes ätt utan till barnens fars ätt, adlig eller icke-adlig.

 

Finansiering och kapitationsavgift

Hur finansieras Riddarhuset?
Riddarhuset finansieras helt av egna medel och av den årliga avgift som manliga ättemedlemmar boende i Sverige betalar (kapitationsavgiften). Riddarhuset tar inte emot några offentliga bidrag eller verksamhetsstöd – och har heller aldrig gjort det.

Vad är kapitationsavgift?
Av tradition betalar samtliga myndiga ättemän som bor i Sverige en kapitationsavgift om 300 kronor per år.

Betalar inte kvinnor kapitationsavgift? Varför då? 
Nej, av tradition är det bara män.

Varför ska jag som man betala kapitationsavgiften?
Den som betalar kapitationsavgift har rätt att hyra lokalerna, att söka stipendier och andra stiftelsemedel (gäller även för hustru och omyndiga barn) samt, om andra villkor uppfylls, rösta vid adelsmötet. Genom att betala kapitationsavgiften bidrar du till att värna om ett historiskt arv. Pengarna går till palatsets vård och underhåll.

Jag har glömt att betala kapitationsavgiften. Hur gör jag då?
Ta kontakt med kansliet, tel. 08-723 39 90, kansli@riddarhuset.se.

Jag har inte betalat kapitationsavgiften på länge men vill börja göra det nu. Hur gör jag då?`
Ta kontakt med kansliet för information om hur du går tillväga för att betala skulden.

 

Övriga frågor

Hur ofta är det konserter på Riddarhuset?
Konserter och föreläsningar förekommer varje månad. Välkommen att ta del av aktuella evenemang i vårt Kalendarium.

Hur många vapenplåtar finns det i Riddarhussalen?`
2 330 synliga varav 663 är nu levande ätter.

Vem målade vapenplåtarna?
Det finns väldigt lite information om vilka som målade plåtarna. Enligt obekräftade uppgifter har den kände miniatyrmålaren Elias Brenner målat förlagorna till cirka 500 av dem. Detta är onekligen ett forskningsområde att ta sig an!

Varför hänger vapenplåtarna i Riddarhussalen?
Det beslutades av adelsmötet 1672. Även i det gamla Riddarhuset som låg vid Tyska kyrkan fanns det vapenplåtar i riddarsalen.

Hur är vapensköldarna placerade?
Vapensköldarna är placerade efter rang och nummerordning. I regel har de äldsta ätterna de lägsta numren. De grevliga ätternas sköldar hänger kring fondväggens mittfönster. Därefter följer de friherrliga ätternas på resten av fondväggen och på de närmaste fälten av de båda långväggarna med undantag av de sköldar som hör till de äldsta adliga ätterna, i huvudsak riksrådsättlingar, som hänger i södra väggens västra blindfönster. De återstående adliga ätternas sköldar fyller sedan salens övriga väggfält i nummerordning med undantag för 165 vapensköldar tillhörande utdöda 1600-talsätter som hänger i trappnedgången till lantmarskalkssalen. Anledningen till detta är att fönsterornamentiken frilades under en restaurering på 1900-talet och att dessa sköldar därefter inte kunde återfå sin gamla placering.