Friherrliga ätten Rålamb nr 59

En springande* rådjuskalv – ett rålamm – är belagd som vapenbild från och med 1563 för Anders Sigfridsson (1527–1581) som var bondson från Norrala socken i Hälsingland. Genom sin karriär via  fogde till lagman i Norrland och sedermera artilleribefälhavare och häradshövding kom han dock att räknas till frälset. Namnet Rålamb började användas i nästa generation.

Sonsonen, riksrådet Clas Rålamb (född 1622), upphöjdes till friherre 1674. Stamvapnet hade då utvecklats till ett ungt springande rålamm i en i tre delar delad* sköld, som det beskrivs i friherrebrevet.

I det första fältet syns en stav i ett fält som är delat* i tre delar med en silverström som den mellersta delen. Staven kröns av en förgylld knapp som är omringad av en lagerkrans mot den övre blå bakgrunden. Det har föreslagits att bilden symboliserar Rålambs deltagande i förhandlingarna som ledde fram till freden i Brömsebro 1645.

I det fjärde fältet syns två trästavar med silverbeslagna ändar i kors över (var)andra, med andra ord två kommandostavar*, i ett blått fält. De syftar på att  Rålamb sedan föregående år var överståthållare i Stockholm.

Bilderna i fält 2 och 3 syftar på att Rålamb 1657–58 varit envoyé extraordinaire till Höga porten (Osmanska riket). I det andra fältet står en stor röd stenport med en svart stor dörr vilken pryds av en silverhalvmåne i ett gult fält. Det tredje fältet, som innehåller en dragen värja och en dragen sabel*, är här målat gult men ska egentligen vara gult och utsirat med gyllene lövverk*, alltså damaskerat*. Den ornamentering som detta innebär bidrar till den orientaliska karaktären. Den nytillkomna hjälmprydnaden – som i det här fallet är den på dexter* hjälm – är ett halvt (alltså uppstigande*), krönt och naturfärgat lejon som är vänt åt vänster (sinister*) och med framfötterna omfattar (håller) ett palmträd.

Mellan hjälmarna är en turban placerad. Den är framtill prydd med en klenod (ädelsten) i vilken en svart »reijer« är förd, som det står. Rejerfjäder* är ett lånord från tyskans Reiherfeder, ‘hägerfjäder ’. Just svarta hägerfjädrar på en hög turban hade under Süleyman I, som regerade 1520–1566, blivit sultanens privilegium att använda. Högheten som rejerfjädern förknippades med gav eko också i Sverige – ett uttryck för det är att den i Erland Dryselius bok från 1694 om Turkiets historia av misstag kallas regeringsfjäder. Att en halvmåneformad smyckesdetalj också finns med på något sätt på turbanen förekommer i avbildningar av Mehmed IV som regerade 1648–1687. Någon sådan detalj är inte nämnd i friherrebrevets text men syns i dess målning. Där är den dock mycket mindre än här, inte bredare än ädelstenen.

Lövverket (hjälmtäcket) ska vara blått och gult med små vita ränder här och där.

Källa: Riddarhusets vapensköldar, band II