Grevliga ätten Gyldenstolpe nr 35
Om det adliga vapnet, se Gyldenstolpe, nr 504 (1650). En son till den där nämnde adlade professorn och sedermera hovrättsassessorn var Nils Gyldenstolpe, som föddes 1642 i Åbo. Han var nyutnämnd hovkansler när han 1687, som en av de många som upphöjdes till högadlig värdighet den 10 december det året, blev friherre. Någon målning av hans friherrliga vapen finns dock inte i Riddarhussalen.
I friherrebrevet nämns att lagerkransen som kröner stolpen i stamvapnet ska vara av silver. Kransen ovanpå pelaren i hjälmprydnaden ska däremot vara grön, såsom tidigare (i sköldebrevet från 1650 nämns inte kransarnas färg, men i dess målning är båda gröna). Vapnets huvudsköld beskrivs som fördelad* i sex delar med två mot varandra böjda streck och ett tvärstreck. Böjningen av två klyvande skuror* mot varandra var ett nytt grepp vad gäller svenska vapen. Det gav återklang i några adliga vapen, först Riddermarck, nr 1137 (1688).
De nya bilderna var: 1) och 6) En röd grip* som håller en blå pelare mellan fötterna och uppstiger ur en blå mur i ett fält av guld. 2) och 5) En flygande duva av naturlig färg med en grön kvist i munnen (näbben) i ett fält av silver. 3) och 4) En merkuriestav* (»Mercurij staf«) av guld och en bar värja av silver ställda korsvis i ett rött fält. Den nya hjälmprydnaden repeterade gripen med dess pelare.
1690 upphöjdes Nils Gyldenstolpe till greve. Han var då kungligt råd, kansliråd, prins Karls guvernör och kansler för Academia Carolina (Lunds universitet). Vapnet förbättrades då genom att friherrevapnets sex fält i stället blev åtta. Fältet med duvan gjordes om och ett nytt fält med ett lejon i sköts in. Dessa båda fält beskrivs närmare så här: en flygande duva av naturlig färg med en grön kvist i munnen (näbben) mellan två röda balkar* (»bander«) i ett fält av silver respektive ett krönt lejon av guld som i högra ramen håller den översta spetsen av en merkuriestav i ett svart fält överstrött med små stjärnor av guld.
Symboliken i de nya bilderna verkar handla om krig (svärd), diplomati (merkuriestavar) och fred (duva). Gyldenstolpe hade haft diplomatiska uppdrag, främst till Nederländerna.
I grevebrevet ges Gyldenstolpe och hans efterkommande tillåtelse att skriva sig grevar till något av hans gods. »Segerstad« är hans egendom Särsta i Knivsta socken i Uppland, men Noor i samma socken, som han också köpte, blev platsen för ett slott som han lät uppföra och som han senare skrev sig som greve till i stället för till Särsta. Den gården fick då en mer sekundär betydelse och 1788 såldes träbyggningen där till ved.
Källa: Riddarhusets vapensköldar, band II