Friherrliga ätten Khevenhüller nr 10
Ätten har sannolikt sitt namn efter Kevenhüll i Franken (nu en del av staden Beilngries i Bayern) och är känd från 1300-talet i Kärnten i Österrike. Stamsköldemärket, belagt från 1425, är delat* med en ekkvist med ett ekollon och två blad i övre fältet och en bjälke* i det nedre. Hjälmprydnaden är en uppstigande* stenbock*.
Georg Khevenhüller (1533–1587), som var kejserligt råd och ståthållare (Landeshauptmann) i Kärnten, blev tysk riksfriherre 1566. Dels då och dels vid en vapenförbättring 1572 utökades ättevapnet med vapnen för några då utslocknade ätter som var befryndade med honom (vilka de var, se slutkommentar). Ett friherrligt vapen med så här många fält och med sex hjälmar var och är något extraordinärt.
Georgs sonson Paul Khevenhüller (född 1593) gick 1631 i svensk tjänst som överste efter att lutheraner som inte omvände sig till katolicismen tvingats lämna Österrike. 1647 blev han introducerad på Riddarhuset i svensk friherrlig värdighet.
Källa: Riddarhusets vapensköldar, band I