Collegium illustre

En adlig skola.

 

Vid tiden för Riddarhusets inrättade insåg kungamakten att adeln behövde utbildning för att kunna behålla sin position. Redan i riddarhusordningens ingress klarlades de långt gångna planerna på en särskild skola, exklusiv för adeln och belägen på Riddarhuset. Detta undervisningsverk inrättades följaktigen år 1626 och blev inledningsvis en framgång.

Den sjuåriga skolgången skulle, var tanken, förbereda den adlige ynglingen för en karriär i rikets toppskikt. Sedermera biskopen Johannes Matthiæ Gothus utsågs till professor och rektor. En av skolans tillskyndare, riksrådet Johan Skytte, lät inreda rum för undervisningen och ge ut läroböcker. Gustav II Adolf, som ibland åhörde skolans disputationer, utlovade den 24 april 1627 ett årligt anslag ur statsmedlen till detta så kallade Collegium illustre på 2 000 daler silvermynt. Resten av kostnaderna togs ur riddarhuskassan.

För skolans elever skedde inträdet i Collegium illustre vid sju års ålder. Eleven förväntades dessförinnan i hemmet ha lärt sig kristendomens grunder, diverse latinska ord och sentenser samt stavning. Väl i skolan inleddes och avslutades varje dag med bön och bibelläsning. Däremellan hölls lektioner i såväl klassiska och moderna språk som dialektik, retorik, fysik och matematik. Kroppsövningar var ett viktigt inslag där undervisning i sång, dans och instrument varvades med mer krigisk utbildning i uppställandet av trupper samt fäkt- och ridkonst. Bland berömdheter som vistades i skolan återfanns bland lärarna Jöran Olofsson Lilja, sedermera känd som skalden Georg Stiernhielm, och bland eleverna den blivande fältherren Carl Gustaf Wrangel.

Collegium illustre kom att bli kortlivat. År 1629 härjade pesten i Stockholm och adeln lämnade staden. Föreläsningssalarna stod tomma och lärarna åtog sig andra uppdrag. Formellt upplöstes det adliga undervisningsverket tre år senare.