Så styrs Riddarhuset

Riddarhusets organisation grundar sig på Riddarhusordningen som skrevs för första gången 1626. Adelsmötet beslutar om verksamheten och väljer direktion (styrelse) som leder verksamheten med hjälp av kansliets tjänstemän. 

Ridderskapet och adeln består av de på Riddarhuset introducerade ätterna.  Representanter för ätterna samlas vart tredje år till adelsmöte för att besluta om verksamheten och välja den riddarhusdirektion som styr verksamheten mellan adelsmötena.

Att ätten är introducerad innebär att den en gång i tiden tilldelats adelskap samt registrerats vid Riddarhuset och att introduktionsavgifter betalats.

Adelsmötet – beslutar, styr inriktningen och granskar verksamheten

Det högsta beslutande organet är adelsmötet som hålls vart tredje år. Där har huvudmannen i varje introducerad ätt rätt att delta och rösta. Huvudman är den först födda sonen till den först födda sonen och så vidare till den som först adlades.  Huvudmannen kan i en särskild ordning överlåta sin representationsrätt till annan ätteman. Under adelsmötet granskas verksamheten av ett av mötet valt utskott. Denna granskning ska, vid sidan om de auktoriserade revisorernas arbete, komma med utlåtande kring hur verksamheten har bedrivits.

Direktionen säkerställer besluten med kansliets hjälp

Adelsmötet fattar ett antal beslut om inriktningen för den kommande treårsperioden och väljer även en direktion (styrelse) som har till uppgift att säkerställa dessa beslut och den löpande verksamheten. För att sköta denna verksamhet har direktionen ett kansli som leds av riddarhussekreteraren.

Riddarhusordning och VÖM

Riddarhusets verksamhet regleras av riddarhusordningen. Där står bland annat hur adelsmötet ska hållas och hur direktionens arbete ska bedrivas. Verksamhetsberättelsen som delas ut i samband med adelsmötet vart tredje år kallas för det Vördsamma Memorialet, i dagligt tal VÖM:et.

Ej längre en del av offentligrättsliga Sverige

Fram till 2003 var ridderskapet och adeln en del av det offentligrättsliga Sverige vilket innebar att delar av verksamheten skulle bedrivas i enlighet med svensk författningssamling. Den 11 april 2003 tog riksdagen beslut om att upphäva ridderskapet och adelns offentligrättsliga status (proposition). En längre artikel om detta, skriven av hovrättslagmannen Erik Tersmeden, kan läsas här.

Finansiering

Den så kallade kapitationsavgiften (medlems-/årsavgift) som sedan 1866 finns angiven i Riddarhusordningen ska betalas av varje myndig, manlig ättemedlem bosatt i Sverige.