Adelsmöte

 

Från politisk riksdag till internt adelsmöte.

 

Fram till representationsreformen 1865–1866 höll adeln politiska riksdagar i Riddarhuset och då berördes hela Sverige av de beslut som fattades. Numera hålls i stället adelsmöten för beslut som enbart rör ridderskapet och adelns interna angelägenheter. Adelsmötet kan alltså liknas vid en föreningsstämma. 

Hålls vart tredje år

Enligt riddarhusordningen ska adelsmötet normalt hållas vart tredje år. Vid öppningsmötet lämnar direktionen en rapport för den gångna perioden samt förslag på budget och projekt för den kommande treårsperioden. Deltagarna kan lämna motioner. Ett utskott väljs av mötet. Deras uppgift är att under de kommande tre månaderna behandla direktionens verksamhet och motionerna för att sedan föredra detta vid det lagtima adelsmötet. Avslutningsmötet hålls normalt i juni. Då går mötet igenom utskottets berättelse och tar ställning till motionerna. Vid detta tillfälle väljs direktion, revisorer, valnämnd och medaljnämnd.

Vem får delta?

Det är huvudmannen inom varje ätt som har representationsrätt på adelsmötet. Huvudman är den först födda sonen till den först födda sonen och så vidare till den som först adlades. I Adelskalendern, ridderskapet och adelns presensmatrikel över ättemedlemmar, står huvudmannens namn angivet med versaler. Huvudmannen kan genom en särskild ordning överlåta sin representationsrätt på annan ätteman, inom eller utom den egna ätten. För att delta i adelsmötet måste personen i fråga vara ätteman, myndig och ha betalt kapitationsavgiften, en årlig avgift om 300 kronor. Som bevis på röstberättigande utfärdas en pollett. Votering på adelsmötet sker enligt principen en ätt – en röst.