Långfredagskonsert. Pergolesis Stabat mater – på svenska

Utile Dulci & Riddarhuset

Välkommen på en historisk händelse när Riddarhuset i samband med sitt 400-årsjubileum bjuder in till Pergolesis Stabat mater. Verket framförs med sin svenska samtida översättning från 1700-talet, precis som vid uppförandet i Sverige 1749. På Riddarhuset gavs musiken återkommande på Långfredagen från 1773 till 1845.

Utile Dulci
Ensemble Utile Dulci är en ensemble med huvudfokus på att leta upp och framföra musik ur svenska historiska samlingar från 1600- och 1700-talen. Musiken framförs på ett tidstroget sätt och med tidstrogna instrument, det vill säga instrument eller kopior av instrument från tiden. Ensemblen leds av Rebecka Karlsson, barockviolin, med gästspel av andra musiker och sångare efter önskemål och repertoar. Ensemblen har fått betydande uppmärksamhet för sin verksamhet och har sedan starten 2019 konserterat flitigt i olika sammanhang, såväl i Sverige som utomlands.

Rebecka Karlsson – barockviolin, initiativtagare, arrangör, producent

Historisk presentation
Konserten presenteras av Maria Schildt, lektor och prefekt vid Institutionen för musikvetenskap och docent i musikvetenskap.

Tack till
Helge Ax:son Johnsons stiftelse.

Tider
Portarna öppnar kl. 11.15.
Konserten börjar kl. 12.00 i Riddarhussalen och är omkring en timme lång.

Biljetter
Biljettförsäljning via Nortic (länk)

Mat & Dryck
Ingen servering vid detta evenemang.

Om Stabat mater i Sverige
Stabat mater, ”Modern stod”, är en än idag bruklig sekvens från 1300-talet inom den katolska kyrkan. Begynnelseorden behandlar Jesu moder som står vid Jesu kors. Sekvensen har tonsatts av många kompositörer genom historien och en av de kanske mest kända tonsättningarna är den av italienaren Giovanni Battista Pergolesi från 1736. Verket har sedan dess tillkomst framförts frekvent, inte minst i Sverige.

Frimurarorden tog upp en tradition att framföra verket på långfredagen på Riddarhuset i Stockholm till förmån för Frimurare Barnhuset i Stockholm.

Redan på 1700-talet hittade musiken upp till oss i norr och från 1749 finns det första dokumenterade framförandet i Stockholm. Vid framförandet hade man översatt den latinska texten till svenska och inte bara det, man hade även anpassat texten till det lutherska idealet och istället för Jesu moder fokuserar man på Jesus och Jesu lidande. Dessutom lade man in koraler hämtade ur 1697 års koralbok mellan några av verkets satser. Ofta benämndes verket ”Passionsmusik” och det framfördes regelbundet i fastetider, framförallt på långfredagen, under många år framöver, i Stockholm men även på andra platser i Sverige såsom Göteborg, Gävle, Karlstad, Örebro, Lund mm. Framföranden leddes av dåtidens ledande musiker och sångare bl. a från Kungl. hovkapellet och Kungl. musikaliska akademien.

Nu, på långfredagen 2026, får vi åter höra om verket och höra det framföras på detta sätt med sin svenska samtida översättning från 1700-talet. Välkommen att delta i en historisk händelse!