Hedvig Ulrica De Geer och hennes böcker. En intellektuell kvinna på Lövstabruk & Kvinnor och boksamlande i svenskt 1700-tal

 

Carina Burman, författare och docent vid Uppsala universitet

Hedvig Ulrica De Geer och hennes böcker. En intellektuell kvinna på Lövstabruk

Hedvig Ulrica De Geer (g. Dohna, 1752–1812) umgicks i kretsarna kring Bellman, gjorde en omfattande avskriftssamling av hans dikter och var en intresserad boksamlare. I biblioteksbyggnaden på uppländska Lövstabruk finns 250 volymer ur hennes samling – upplysningslitteratur, reselitteratur, politik, populärvetenskap, romaner – och ytterligare ett antal böcker finns på annat håll. Det är ett tidstypiskt bibliotek, präglat av den gustavianska tidens lättsinne. Här kommer Hedvig Ulrica De Geer att porträtteras med utgångspunkt i hennes boksamling och litterära intressen.

Ann Öhrberg, professor em. vid Uppsala universitet

Kvinnor och boksamlande i svenskt 1700-tal. Exemplen F. M. Janiçon och Maria Anna Warmholtz

På godset Christineholm i Sörmland återfanns en av 1700-talets mer imponerande boksamlingar. Att biblioteket ägdes och samlats av den historieintresserade Carl Gustaf Warmholtz är väl känt och diskuterat i forskningen, men mindre belyst är den betydelse som kvinnorna i familjen spelade för biblioteket. I det här föredraget presenteras hustrun Françoise Marguerite Janiçons och dottern Maria Anna Warmoltz’, gift Schönströms, insatser för biblioteket och det framgår varför Janiçon fick epitetet ”Sveriges lärdaste fruntimmer”.

Föredragen äger rum i Kungliga bibliotekets hörsal i Stockholm.

Fri entré, ingen föranmälan, begränsat antal platser.

Portarna öppnar kl. 17.00.
Föredrag kl. 17.30–18.30.

Med reservation för ändringar.

Riddarhuset anordnar tillsammans med Kungl. bibliotekets vänförening Biblis en föreläsningsserie om bibliotek och boksamlingar på slott och herrgårdar: Kunskapens makt och maktens kunskap. Svenska herrgårdsbibliotek som kulturarv förr och nu.

Syftet är att uppmärksamma det värdefulla kulturarv som ryms i privata boksamlingar på slott och herrgårdar runt om i landet. Ett antal bokhistoriker, litteraturvetare, herrgårdsägare, bibliotekarier och antikvariatsbokhandlare belyser historiska perspektiv på boksamlande och läsande i svensk herrgårdskultur och de privata bibliotekens viktiga roll för bildande och cirkulation av kunskap under 1600-, 1700- och 1800-talen.

Hela programmet:

27 FEBRUARI kl. 17.30 PÅ KB
Rosenhaneska biblioteket vid Vitterhetsakademiens bibliotek
Henning Hansen, fil.dr, bokhistoriker och bibliotekarie vid Vitterhetsakademiens bibliotek
Läskultur och politik bland kvinnorna på Löfstad slott 1750–1850
Johanna Vernquist, fil.dr vid Linköpings universitet

12 MARS kl. 17.30 PÅ KB
Wiveka Trolles bibliotek på Trolleholms Slott – ett verktyg i livets tjänst
Anita Ankarcrona, fil.dr, bokhistoriker, i samtal med Gustaf Trolle-Bonde, greve

9 APRIL kl. 17.30 PÅ KB
Om litterära krigsbyten i privatsamlares bibliotek. Exemplet Rålamb på Länna gård
Peter Sjökvist, docent, bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek
Det utvalda biblioteket. Idealbibliotek i 1700-talets herrgårdskultur
Tim Berndtsson, fil.dr vid Uppsala universitet

16 APRIL kl. 17.30 PÅ KB
Bokcirkulation och att förvalta ett kulturarv
Panelsamtal lett av Jonas Nordin, professor vid Lunds universitet, med Mats Petersson och Mats Rehnström, antikvariatsbokhandlare, Lars Burman, professor, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek, och Greger Bergvall, bibliotekarie vid Kungliga biblioteket

23 APRIL kl. 17.30 PÅ KB
Hedvig Ulrica De Geer och hennes böcker. En intellektuell kvinna på Lövstabruk
Carina Burman, författare och docent vid Uppsala universitet
Kvinnor och boksamlande i svenskt 1700-tal. Exemplen F. M. Janiçon och Maria Anna Warmholtz
Ann Öhrberg, professor em. vid Uppsala universitet