Guide till adliga titlar

Så fungerar den adliga titulaturen.

Att använda titlar är numera inte särskilt vanligt, men det förekommer på sina håll. Så här fungerar den adliga titulaturen.

Grevar och friherrar

De manliga titlarna greve och friherre bärs av alla manliga medlemmar av grevliga och friherrliga ätter. Undantag är ätter som fått sådan värdighet efter 1809. För dessa gäller att endast ättens huvudman äger rätt till titeln greve eller friherre samt efter honom äldste sonen, så kallad primogenitur. Som tilltalsord för friherre används baron.

Grevinnor och friherrinnor

De kvinnliga titlarna grevinna och friherrinna bärs av hustru till greve eller friherre, liksom av dessas änkor – ibland också, oriktigt, av frånskilda.  Titeln baronessa förekommer inte i Sverige. Man skriver således till ”Friherre och Friherrinnan X”. När kvinna av grevlig eller friherrlig ätt gifter sig med en adelsman förekommer det att hon kallar sig grevinna eller friherrinna. Gifter hon sig med en ofrälse person används inte någon titel. Ogift kvinna av grevlig eller friherrlig ätt benämns fröken. Den kontinentala titeln comtesse förekommer inte i Sverige.

Herr, fru och fröken

Adelsman som inte är greve eller friherre benämns herr. Kvinnornas titlar är här fru respektive fröken.

Högvälboren och välboren

De tidigare brukliga artighetsformerna ”högvälboren” för grevliga och friherrliga ätter samt ”välboren” för adliga ätter hörs väldigt sällan numera men det förekommer till exempel i samband med adelsmötet.

Utländskt och kungligt

I Sverige finns ett antal personer med utländska adliga eller kungliga titlar, så som ryska furstar, påvliga markiser, hertigar samt grevar och friherrar från olika länder.