Svensk adel på 2000-talet

Två promille av den svenska befolkningen.

 

Den svenska introducerade adeln består av cirka 28 000 medlemmar av 663 ätter. 2016 års adelskalender upptar 47 grevliga, 131 friherrliga och 485 adliga ätter. Nära hälften av ättemedlemmarna är skrivna i Stockholm med omnejd och ungefär 25 procent bor i utlandet, utspridda över hela världen. Det finns adliga personer från norr till söder och inom alla sorters yrken och verksamheter.

Inget nyadlande – ingen har längre rätt att adla

Regentens rätt att adla upphörde 1974. Det kan alltså inte adlas några nya personer i Sverige men då och då upptäcks familjer eller ättegrenar som tidigare ansetts vara utslocknade. Ehrenfelt är en ätt som för bara några år sedan återinförts i Adelskalendern med levande personbestånd, ett resultat av aktiv forskning från den genealogiska avdelningen. Ungefär en ätt per år utslocknar helt.

Ingen politisk roll men behov av fortsatt organisation

Ridderskapet och adeln har sedan 2003 ingen offentligrättslig ställning och är inte längre en del av Svensk Författningssamling (SFS). Däremot har adeln vissa gemensamma  tillgångar och således behov av en fortsatt organisation, trots att det inte längre finns en politisk roll att spela. Dessa tillgångar består bland annat av riddarhuspalatset och stiftelser för stipendier och understöd. Verksamheten styrs av adelsmötet som hålls vart tredje år. Riddarhusordningen reglerar ridderskapet och adelns verksamhet.