Stormaktens dröm

 

Torgets tillkomst

När Riddarhuspalatset uppfördes i anslutning till Riddarholmen skapades förutsättningarna för en storslagen platsbildning mitt i huvudstadens centrum. Framför palatset växte ett livligt torg fram. Riddarhustorget blev en mötesplats för samhällets ledande skikt.

Från början var torget en öppen yta som uppstått genom gaturegleringen som inträffade efter den stora stadsbranden år 1625. Det som idag är Stora Nygatan var då stadens första paradgata, Stora Konungsgatan, som i snörrät linje gick från Kornhamnstorg till det som snart blev Riddarhustorget.


Axel Oxenstierna köper och säljer tomten

Rikskanslern Axel Oxenstierna inköpte tomten för uppförandet av ett privatpalats, men han beslutade att sälja marken till adeln efter långdragna diskussioner inom adelsståndet om en lämplig plats för det nya Riddarhuspalatset. Oxenstierna hade köpt sin tomt av staden år 1637 för 2550 daler silvermynt och sålde 1641 till Ridderskapet och adeln för motsvarande 4500 daler silvermynt. Däremellan lär han ha kompletterat tomten och utökat den genom inköp. Den 28 mars 1646 hade rikskanslern erhållit slutlikviden och konstaterade att han var ”för förbe:de Platz och grundh tillfyllest betaldt”.

Michiel-Janszoon-van-Miereveld,-Axel-Oxenstierna,-1635.-Foto-Nationalmuseum
Axel Oxenstierna av Michiel Janszoon van Miereveld, 1635. Foto: Nationalmuseum. 

Två storslagna ritningar

Arkitekten Simon de la Vallée planlade två ritningar till riksdagen 1641, varpå adeln gav sitt godkännande och palatset började att byggas. Den 3 juli 1641 anställdes folk att gräva på grundvalen och ”förde jorden ut på hamnen till att fylla” och två veckor senare betalades folk som ”grofvo och förde jorden till sjös” och dem som timrade på planket. Med det sistnämnda menas det plank som ringade in adelns del av torget. Det första Riddarhustorget var delvis en integrerad del av de la Vallée´s vision, en söder om huvudlängan placerad borggård, innesluten av flyglar, i vars mitt en ryttarstaty över Gustav II Adolf var tänkt att uppresas. Den kom aldrig att bli av, utan förblev en ogenomförbar och långvarig dröm.

Projekt till Riddarhuspalatset. Den s.k. ”A-ritningen”. Simon de la Vallée, 1641. Foto och copyright: Riddarhuset.

Den 11 februari 1642 meddelade Claes Fleming att pålning och grundläggning pågick, men den 2:a och 3:e klassen ivrade för att palatset trots detta ändå skulle byggas vid Tyska kyrkan, där det gamla Riddarhuset låg. Den 1:a klassen, grevarna, protesterade mot detta och fick den 22 februari sin vilja igenom. Palatset skulle enligt ursprungsplanen ligga längs med nuvarande Riddarhusgränden, med andra ord vridet 90 grader i förhållande till dagens position, vilket snart justerades så att palatset vändes mot vad som kom att bli Riddarhustorget. Det kan ha berott på ”magnificenzens” skull och för att undvika risken för eldfara.

Karta från 1718. Riddarhustorget definieras ännu av den mark som låg utanför Riddarhusets tomt. Foto: Stockholms stadsarkiv.

Samtidigt som Riddarhuspalatset tog form blev torget en nyckelplats för stormaktens ceremonier, inte minst då Kristinas kröningsprocession gick över torget år 1650. I det halvfärdiga palatset stod då adelsmän och betraktade det överdådiga tåget av ekipage.

Den 17 december 1652 finner vi åter Riddarhustorget i direktionsprotokollen, då det diskuterades huruvida tomten på Riddarhusets sida om Riddarholmsgatan (den som från Gamla stan går över till Riddarholmen) skulle förkortas för att bereda plats för en bredare gata eller om gatulinjen istället ska flyttas in på Ryningska tomten, det vill säga tomten mitt emot Riddarhusets. Adeln behövde nämligen ”med sine vagnar och careter kunna utan trängsel köra och vända”. Frågans lösning kom dock inte att leda till någon förändring av vare sig Riddarhusets eller Rynings tomt.

En kunglig begravning

Karl X Gustavs begravning av Jean Le Pautre, 1660. Foto: Stockholms stadsmuseum. 

År 1660 användes palatset för första gången för adelns riksdagsmöten. Då var Riddarhussalen och trapphuset ännu ofullbordade och adeln sammanträdde i vad som i nutid är Lantmarskalksvåningen. Efter riksdagen ägde Karl X Gustavs begravning rum i Riddarholmskyrkan, i en högtidlig och storslagen manifestation av konungamakten. I ett kopparstick samlas tusentals människor på Riddarhustorget och begravningståget rör sig mot kyrkan under klockors dån och kanoners salutsalvor från fartyg i Riddarholmskanalen.

Karta från 1718. Riddarhustorget syns högst upp till vänster. Foto: Stockholms stadsarkiv.

Suecia Antiqua et Hodierna och den kissande mannen

Det blev en ny tid och en ny arkitekt bakom palatset. Trots att grundläggning har gjorts till flyglarna diskuteras år 1664 om de inte skulle uppföras till något mer än halva sin längd, vilket kan ses också i Jean de la Vallées ritningar och i Suecia Antigua et Hodierna. Där finns också en bild på Riddarhusets sydfasad och staffagefigurerna på torget framför visar full aktivitet, med praktfulla vagnar och högreståndspersoner.

Riddarhuset ur Suecia Antigua et Hodierna. Foto: Kungliga biblioteket.

Den franske gravören hade dessutom avbildat en man som synbarligen står och kissar mot Riddarhusets murvägg, något som uppenbarligen inte bekom Dahlbergh, då sådant hörde till stadslivets vardag i både Stockholm och Paris.


Bondeska palatset ur Suecia Antiqua et Hodierna. Foto: Kungliga biblioteket.

Planket kläs i svart

Med anledning av Hedvig Eleonoras begravning i januari 1717 kläddes Riddarhusplanket med svart tyg, något som vid tiden säkert bidrog mycket till torgets prydnad. I Riddarhusdirektionens protokoll står att läsa en post om:

”At bekläda Planket nest in til stora Gathun wid Nyia Ridderhuset, uthi H:nes Maj:tz Sal Enkiedrotningens Begrafning är vpkiöpt 163 3/4 al:r swart kledhe.”