Ätterna på Riddarhuset

 

Det finns  663 fortlevande introducerade adliga ätter med rösträtt på det svenska Riddarhuset.

Från det att Riddarhuset upprättades som formell institution 1625 till dess att rätten att adla upphörde 1974 introducerades närmare 3 000 ätter. I dag består den svenska introducerade adeln av cirka 28 000 medlemmar av 663 ätter fördelade på 485 adliga, 131 friherrliga och 47 grevliga (2016). Varje ätt har genom huvudmannen en röst vid det beslutande organet, adelsmötet.

Ätterna delades i 1626 års riddarhusordning in i tre klasser:

  • Första klassen, även kallad herreklassen: grevar och friherrar, det vill säga den betitlade adeln (högadeln).
  • Andra klassen, även kallad riddarklassen: obetitlade ättlingar till riksråd. Även andra klassen räknades till högadeln.
  • Tredje klassen, även kallad svenneklassen: all övrig obetitlad adel (lågadeln).

Vid voteringar hade tidigare varje klass en röst – röstning skedde per classum. Detta kom att splittra hög- och lågadeln då den förste då hade två röster gentemot lågadeln som bestod av betydligt fler personer. Numera röstar varje ätt för sig.

I ätte- och vapendatabasen går det att söka mer information om de fortlevande, introducerade ätterna.