Den krossade skölden

Den krossade skölden tillhör amiralen och sjöministern Carl August Gyllengranat (1787–1864) är från dennes begravning.

Det är en gammal tradition att vid högreståndspersoners död destruera föremål, allt från vikingatidens böjda svärd och spjut till medeltidens krossade sigillstampar, brutna sigill och de kontinentala kungahusens delade ceremonistavar. Sedan 1521 har påvens signetring alltid förstörts vid hans frånfälle.

När en svensk adlig ätt slocknade, från stormaktstiden och framåt, manifesterades ättens storhet genom en påkostad och välregisserad begravningsceremoni som ofta kulminerade med krossandet av ättens vapensköld. Det rör sig inte om vapenskölden i Riddarhussalen, utan en enkel träsköld som tillverkats för att bäras in vid begravningsceremonin i kyrkan och rituellt krossas där.

   
Gyllengranats krossade sköld. Privat ägo. Foto: Dick Norberg, Riddarhuset.

Gravtalaren som krossade skölden tog på sig ett rituellt ansvar och var ofta en representant för samhällets elit. På så sätt dog ätten en symbolisk död och det var också en markering av att ingen längre kan bruka vapenskölden. Bitarna lades med den döde i gravvalvet, att skatta åt förgängligheten.

Carl August Gyllengranat var författare, föreläsare och debattör och har kallats ”en av flottans kunnigaste och skickligaste chefer”. Han är begravd i Göholms gravkapell, där även Johan Puke vilar. Den krossade skölden, vars bitar vanligtvis förvaras i en flätad korg, har för utställningen uppmonterats på galler.