Fersenska mordet

 

En uppretad massa

För många är Riddarhustorget förknippat med lynchningen av riksmarskalken Axel von Fersen d.y. Den skedde utanför Rådhuset den 20 juni 1810, i samband med kronprins Karl Augusts begravningsprocession. Fersen fick klä skott för kronprinsens död och en uppretad pöbel dominerade torget både före och efter mordet, fram tills delar av livgardet skingrade massan.

Mordet har kallats ”den svenska vanärans botten”.

Axel von Fersen d.y. Löfstad slott.

Lena Blomquist, jur.kand. och f.v. intendent vid Bondeska palatset/Högsta domstolen:

Axel von Fersen, ”le beau Fersen”, var Ludvig XVI:s och Marie Antoinettes förtrogne, överste i regementet Royal Suédois och Sveriges riksmarskalk. Han ljöt en fasansfull död på gården till Stockholms rådhus, Bondeska palatset vid Riddarhustorget. Där misshandlades han av en upphetsad folkmassa och dog slutligen, naken och blodig, när någon hoppade på hans bröstkorg så att revbenen brast. Folkmassan skingrades och von Fersen bars in i rådhusets sydöstra flygel, i ett mindre rum som sedan kallades likboden.

Efter utredning konstaterades att von Fersen var oskyldig till tronföljarens död och han fick en ståtlig statsbegravning.

 

Per olof Adelborg, Fersenska mordet, 1810, Finlands nationalmuseum
Fersenska mordet 1810, akvarell av Per Olof Adelborg. Foto: Finlands nationalmuseum.

Fersen söker skydd


Kvarteret Mercurius till höger. Larsson Ateljé, 1890-1920. Foto: Stockholms stadsmuseum. 

Under förloppet sökte Axel von Fersen skydd i det som har kallats Hultgrenska huset.

Mats Hayen vid Stockholms stadsarkiv:

I Gardar Sahlbergs bok om Fersenska mordet från 1974 kallas fastigheten Mercurius 68 (idag Mercurius 12 eller Stora Nygatan 1) för ”Hultgrenska huset”. Anledningen är att Axel von Fersen söker skydd i det hus där hovkammarvaktmästaren Jonas Hultgrens hustru Anna Maria Hultgren driver krog på traktörsänkan Sara Cecilia Oxelgrens näringstillstånd.

Jonas Hultgren var hovkammarvaktmästare hos änkedrottningen Sofia Magdalena (död 1813). Söker man i Kungliga Bibliotekets samling av digitaliserad dagspress lyser ”Hultgrenska huset” helt med sin frånvaro under åren före 1974. Troligen användes det bara under själva rannsakningen och därefter i litteratur om mordet.

Hultgrenska huset i rannsakningsprotokollet:

”I övrigt förmälte wittnet (dvs Nils Blomqvist) på frågor derom, at han wäl uti den folkhop, som omgaf Hans Excellence herr grefwe von Ferssen wid deß nedkomst utur Hultgrensche huset, förmärkt at en sjömans klädd person med brun tröija warit en af de ifrigaste, som efterföljt Hans Excellence, men ehuru wittnet, i synnerhet af hans kläder, tycker sig wilja finna matrosen Tandefelt wara den omwittnade person, kan dock likwäl wittnet icke på sin aflagde ed med full wißhet intyga det, emedan han nu finner Tandefelt wara längre än den omnämnde personen; och af de mindre anklagade förmälte wittnet sig endast hafwa blifwit warse acteuren Lambert, hwilken wittnet wid sin bortgång från Rådhus gården förmärkt promenera på Riddarhustorget helt tyst och stilla. Uprepadt, widkändt; wittnena afträdde.”

Källa: Extra kämnärsrätten, vol. A: 1, SSA. På volymryggen: Extra kämnärsrättens uti Stockholm ransakning om det här i staden den 20 junii 1810 timade uplopp.

Den 13 october 1810

Sid. 1075 – 1086

Fersens sista tallrik

Fersens tallrik framsida

 

Tova Sylvan vid Östergötlands museum berättar om en tallrik med historia

En tallrik som kan berätta om Axel von Fersen den yngres död, finns i samlingen på Löfstad slott. På detta fat åt Axel sin allra sista frukostdessert, den 20 juni 1810.
Löfstad slott är fyllt med föremål av allehanda slag. Allt finns bevarat, från personliga tillhörigheter som kläder och toalettartiklar till konstskatter i form av möbler, målningar och konsthantverk. Bara porslinssamlingen innehåller tusentals föremål. Bland alla dessa föremål utmärker sig några, eftersom berättelserna kring föremålet är särskilt spännande. Ett sådant exempel är en tallrik, spräckt och lagad med metallkrampor, som tillhört Axel von Fersen den yngre (1755-1810).

Löfstads sista ägarinnor, Emilie Piper (1857-1926) och Sophie Nordenfalk (1856-1940), iordningsställde slottet också med tanke på att det skulle öppnas som museum efter deras död. Att deras farfars morbror Axel von Fersen lyfts fram i slottet beror förstås på hans äventyrliga liv och hans kontakter med Frankrikes drottning Marie Antoinette, före och under franska revolutionen. På Löfstad finns flera porträtt och möbler som tillhört Axel och i kabinettet finns symboler som vill få oss att tänka på Axels och Marie Antoinettes kärlek.
I kabinettet, eller Fersenrummet, finns också ett glasskåp fyllt med porslin.

Här står också en tallrik, rikt dekorerad med blommor, rocailler och voluter i rokokomönster. På tallrikens undersida finns en påklistrad lapp med följande text:

”På denna tallrik som hörde till en servis af engelsk tillverkning hvilken förut ägts af framlidne Riksrådet och Fältmarskalken Grefve Fredrik Axel von Fersen och hans maka född Grefvinna De la Gardie och efter deras död arfvdes af sonen Axel von Fersen hvilken vid upploppet i Stockholm den 20:6 1810 mördades af pöbeln lät sistnämnda Grefven samma dag han mördades servera sig desserten till den frukost, som han intog innan han afreste till den rysliga katastrofen vid Riddarhustorget”.

Axel von Fersen lynchades i Stockholm av en uppretad folkmassa, som trodde att Axel låg bakom tronarvingen Karl Augusts (1768-1810) död. Prinsen dog en naturlig död, men ryktet sa att han blivit förgiftad. När begravningståget kom till Gamla stan attackerades Axel von Fersens ekipage och han misshandlades till döds.

En naggad, sprucken och lagad tallrik kan berätta mycket!

Tallriken skänktes till Östergötlands museum 1953 av släktingar till Axel von Fersen. Den visas i utställningen om Riddarhustorget.

Platsen för Fersens död

Lena Blomquist:

Vid de södra flyglarna på Bondeska palatset, mot entrégården, drog den stackars Fersen sitt sista andetag. Det var i ”Undra Wåningen” i den högra, sydöstra flygeln som hans döda kropp bars in.


Bondeska palatsets entrégård. Platsen för Fersens död är markerad.

I stenläggningen på Bondeska palatsets gård har funnits en markering av platsen där von Fersen dog. När stenbeläggningen lagts om, senast i samband med en större ombyggnad av palatsets interiörer 2002-2004, har markeringen gått förlorad. Men den 20 juni, von Fersens dödsdag, lägger någon varje år en liten blombukett på platsen.

Bondeska palatsets södra flyglar

År 1753 drabbades Bondeska palatset av en brand där bland annat taket brann av. Stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg, i visst samarbete med arkitekten greve Carl Johan Cronstedt, svarade för ritningar till ett nytt tak som började byggas år 1754.

Rådhusets flyglar

Nu planerades även palatsets södra flyglar. På Jean de la Vallées ritningar finns flyglar mot söder, men de kom aldrig till utförande.

På den sydvästra flygeln finns noteringar om att stadsvakten disponerade lokalerna. Där finns olika rum för underofficerarna, för ”gemena” vaktgardet och för överofficerarna i ”corps de guard”.


Foto: Stockholms stadsarkiv.

År 1758 byggdes de södra flyglarna.


Foto: Stockholms stadsarkiv.

År 1810, femtiotvå år senare, skulle detta bli skådeplatsen för en av de största rättsskandalerna i Sveriges historia. Lynchningen av von Fersen väckte pinsam uppmärksamhet utanför rikets gränser.