Inspelningar från genealogiska symposiet den 13 september 2020

 

I samarbete med Genealogiska föreningen höll Riddarhuset ett genealogiskt symposium med tema Äktenskap den 13 september. Via länkarna i rubrikerna nedan går det att ta del av merparten av föredragen digitalt.

Anders Winroth: Släktskap som äktenskapshinder

De medeltida reglerna om äktenskapshinder var synnerligen komplicerade, särskilt vad gäller olika slags släktskap. Det var inte bara blodskyldskap som räknades utan även svågerskap och den spirituella släktskap som uppstod vid dopritualen. Mycket av detta, men kanske mindre än man skulle tro, ändrades vid reformationen. Jag kommer att tala om reglerna och hur man kunde få dispens från dem. Föredraget fokuserar på den sena medeltiden men gör också utflykter till reformationstiden. Anders Winroth är førsteamanuensis i historia vid Universitetet i Oslo och president för Institute of Medieval Canon Law. (Början av inspelningen är tyvärr utan ljud.)

 

Brita Planck: Hur hittade man den rätta?

Brita Planck disputerade 2014 på avhandlingen Förnuft eller känsla. Adel, kärlek och äktenskap 1750–1900. I avhandlingen visar hon att kärlek betraktades som en viktig förutsättning för äktenskap även inom adeln, en grupp där man annars gärna framhåller att arrangerade äktenskap var vanliga samt att gods och börd var viktigare att ta hänsyn till än kärlek. Men Sverige var ett stort land och adeln en mycket liten grupp, ändå gifte man sig oftast inom gruppen. Så hur träffades man och hur hittade man den rätta? Förändrades detta över tid, i så fall hur och varför?

Julia Grauers: Äktenskap mellan adliga och ofrälse under Stormaktstiden

Julia Grauers har en masterexamen i historia från Stockholms universitet. I sitt examensarbete studerade hon förekomsten av äktenskap mellan adel och ofrälse under 1600-talets senare del. Hur vanligt var det egentligen att som adlig välja en äktenskapspartner ur något av de lägre stånden? Under vilka omständigheter skedde detta, och hur reagerade omvärlden?

Kekke Stadin: Nyadlades giftermålsstrategier omkring 1700

Kekke Stadin är professor i historia vid Södertörns högskola. Hon har bland annat forskat om utvecklingen av städernas sociala struktur och om de olika ståndens mans- och kvinnoideal under 1600- och 1700-talen. Under senare år har hon studerat relationen mellan kläder, mode och makt samt gjort flera kulturhistoriska studier rörande perioden 1500–1800. Just nu avslutar hon en bok om bourgeoisiens umgängesvanor i hemmen i Östersjöområdet under 1800-talet.

Magnus Bäckmark: Äktenskap som satt spår i vapensköldar

I heraldisk bildkonst är det vapen som representerar hustrun lika betydelsefullt som mannens – båda är med exempelvis över dörrportaler och på gravmonument. I presentationen visar Magnus hur hustrur och mödrar också inte sällan har anknutits till när vapensköldar komponerats. Magnus Bäckmark har författat vapenbeskrivningarna i Riddarhusets vapensköldar (2019) och är från 2020 riddarhusgenealog vid sidan av Göran Mörner.

 

Foto: Nordjyllands Kystmuseum