Boklådor och tidningar

En bildad publik

Tidningsförsäljning på Riddarhustorget. Foto: Stockholms stadsmuseum.

Riddarhustorget fungerade som en arena för en bildad och nyfiken publik som ville ta del av senaste nytt.

Knutpunkt för bokförsäljning

Redan under frihetstiden hade Riddarhustorget blivit hemvist för flera boklådor, förlag och tidningar. Många boklådor låg också vid Storkyrkobrinken.

Den välkände Carl Christopher Gjörwell hade en boklåda vid Riddarhustorget, specialiserad på utländsk litteratur. Han sade förnöjt att »folket strömmar in och ut, helst middagstiden, då torget är fullt».


Porträtt av Carl Christoffer Gjörwell d. ä., Per Krafft d. ä. Foto: Wikipedia.

Sten Lindroth skriver i Bokmarknad och kulturspridning:

”Men ingen kunde jämföras med Gjörwell. Som osjälvisk kulturarbetare saknar han motsvarighet i den svenska lärdomshistorien. Hans samlade produktion, under ett långt liv, av tidskrifter, tidningar, editioner och annat tryck var enorm; allt skulle läggas för allmänhetens fötter, till hans egen ofärd om så krävdes.

Den nya metoden att genom subskription i förväg förvissa sig om avsättningen tillämpade Gjörwell målmedvetet. Inga motigheter avskräckte honom, med outsläcklig optimism drev han sina tidningar, bibliotek, magasin och arkiv tills de på 1790-talet började ebba ut. Som om inte detta var nog, kastade han sig över också annan förlagsrörelse och öppnade bokhandel (1769). Den gjörwellska boklådan vid Riddarhustorget bjöd på ett rikhaltigt sortiment utländsk litteratur, förnöjd omtalar Gjörwell hur välbesökt den var: ”folket strömmar in och ut, helst middagstiden, då torget är fullt”. Allt detta kostade stora pengar, helt blottad på ekonomiskt förstånd hade Gjörwell det ofta eländigt och gjorde två gånger konkurs. Men han redde ut alla situationer, i uppfinningsrikedom brast han aldrig.”

Boktryckaren Anders Jakobsson Nordström hade en butik belägen i flygeln av dåvarande Rådhuset. Från denna butik kunde Thorilds Den nye Granskaren avhämtas, liksom Aftonbladet och Stockholms Posten.

Bokhandlaren och förläggaren Johan Jacob Schildt, hade 1770 avskedats av ain kompanjon Gjörwell ”för att han mest vistades på kaffehus.” Sedermera drev dock Schildt en egen butik vid Riddarhustorget.


Olof von Dalins, Then Swänska Argus.

Olof von Dalins tidning Then Swänska Argus delades ut till prenumeranterna bland annat vid ”Wedewågs Manufacturie-Bod wid Riddarhustorget”.

Pressens makt

Pressens makt blev ett ofrånkomligt faktum, och politiker fruktade tidningarnas opposition, även om ”en och annan polisnyhet” och ”friareannonserna” lockade de uppslukade och allt annat åsidosättande massorna:

”För att se denna uppståndelse vid en tidningsutdelning i dess pittoreska gestalt, måste ni en morgon vid åttatiden begiva er till Riddarhustorget, där i ena hörnet av Bergstralska huset Dagbladet utlämnas till sina talrika avnämare … Och man bör på förhand märka att största delen av denna publik är just sådana, som icke blott läsa bladet utan även själva hämta det. De gör sig minsann icke för förnäma till det, dessa litterära damer i uppskörtad kjol, nedkippade hasor och en vårdslöst bunden duk eller mössa av obegriplig färg på huvudet, dessa mångelskastolarnas, roddarbänkarnas, näringsställenas snillen, eller gathörnens läsgirige, dessa filosofer med båren och vid sågbocken, dessa belespriter från hamnar och broar. Och skall ni icke se de tidiga svärmarna här som vid andra tidningskontor genast försvinna sedan de väl fått sitt blad; de stanna då tvärtom helt trankilt därutanför för att på stående fot sluka innehållet för dagen … så att de varken höra eller se vad som föregår omkring dem, de knuffas än hit och än dit, de stöta emot än här och än där, under det att de långsamt röra sig framåt, men lektyren går framför allt, och finnes det därtill något träsnitt i ändan av bladet, stöta de pannan rakt i väggen utan att veta av det, eller äro färdiga att i distraktion promenera rakt ner i Riddarholmskanalen.”

Stockholm runt 1840 (Bazaren 18 april 1841/1841:16)