Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
Enligt Adelskalendern 2013
Enligt Adelskalendern 2016
- Rang: Friherrlig
- Ättenummer: 268
- Adlad: 1765-02-26
- Introducerad: 1776-04-30
- Ursprung: Estland, Wierland
Wrangel von Brehmer
Ingress
Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätten Wrangel nr 2092, se dito. Ättlingen i elfte led till Thidericus (Tile) Wrangele (nämnd 1342), majoren vid Västmanlands regemente sedermera översten och kommendanten i Kalmar, Otto Wilhelm Wrangell (1688–1747), naturaliserades genom kunglig resolution given 1731 12/6 i Stockholm av konung Fredrik I. Han introducerades 1731 19/6 med namnet Wrangel af Sage och Waschel under nr 1850. Ätten utgick i denna värdighet 1808 29/6. Otto Wilhelms son, överstelöjtnanten vid Västmanlands regemente Johan Wilhelm Wrangel (1724–1786) hade genom kunglig resolution given 1754 av konung Adolf Fredrik erhållit Kungl Maj:ts tillstånd att till sitt eget namn Wrangel foga namnet von Brehmer och också föra denna ätts vapen. Namnet von Brehmer var ett arv efter hans mors morbror, landshövdingen friherre Johan von Brehmer (1677–1754). Johan Wilhelm upphöjdes i friherrlig värdighet 1765 26/2 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik med namnet Wrangel von Brehmer och introducerades 1776 30/4 under nr 268. Originalresolutionen från 1731 förvaras i Riddarhuset, och friherrebrevet i original i privat ägo. Originalsköldebrevet för utdöda adliga ätten von Brehmer nr 1837 är sedan 2007 deponerat i Riddarhuset.
Läs mer
Blasonering
". . . En i fyra delar tecknad skjöld, belagd i hjertat med wrangelske adelige vapnet af Sag och Waschel, bestående af en silfver skjöld, hvaruti en svart tin skuren mur är bjälkevis stäld, thet första och fjerde fältet af fri herre vapnet är svart, hvardera belagde med tvänne öfver hvarandra gående och åfvantill tinskurne gyllende bjälckar. Thet andra och tredje fältet är ock lika, bestående af rätt upstående silfver rutvärck i rödt fält. Skjölden är betäckt med en fri herrelig krona emellan tvenne med thylike kronor beprydde öpne tornerhjelmar, hvaraf then till höger äger tvenne utslagne vingar af silfver upå sig stälde, hvartera belagde men [med] en sådan mur, som hjertvapnet innehåller. Utur then vänstra upstiger till hälften en med utslagne vingar och till höger seende örn. Skjölden hålles af tvenne med hufvuden ifrån skjölden utvände samt med vingarne utslagne gyllende gripar, alldeles som thetta vapn med sine rätte färgor härhos afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 13:019, RHA.
Läs mer