
Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
- Rang: Friherrlig
- Ättenummer: 31
- Adlad: 1651-04-08
- Introducerad: 1652-10-15
- Ursprung: Estland
Wachtmeister af Björkö
Ingress
Ätt från Estland, med visshet känd sedan början av 1570-talet genom ryttmästaren Hans Wachtmeister (död 1590), vilken adlades 1578 24/5 på Stockholms slott av konung Johan III. Ätten introducerades 1649 29/1 genom sonsonen, riksstallmästaren, krigsrådet, generalmajoren av kavalleriet och lantrådet i Estland, Hans Wachtmeister (1609–1652), som för sina särskilda förtjänster intogs under det lediga nr 11 i dåvarande tredje klassen, svenneklassen, men som uteslöts redan 1654 såsom varande introducerad i högre värdighet. Han upphöjdes nämligen i friherrlig värdighet 1651 8/4 på Stockholms slott av drottning Kristina med namnet Wachtmeister af Biörköö och introducerades 1652 15/10 under nr 31. Ätten har 1689 utgrenat sig i grevliga ätten Wachtmeister af Johannishus nr 25, se dito. Kungliga rådet, sedermera fältmarskalken friherre Axel Wachtmeister (1643–1699), upphöjdes i grevlig värdighet 1693 7/6 på Stockholms slott av konung Karl XI. Han introducerades samma år 3/11 med namnet Wachtmeister af Mälsåker under nr 39, men ätten utgick på svärdssidan 1708 4/7. En av rikets herrar, friherre Carl Adam Wachtmeister (1740–1820), upphöjdes i grevlig värdighet 1797 1/11 av konung Gustav IV Adolf, men tog aldrig introduktion i denna värdighet. Han slöt själv ätten 1820 29/6. Ätten inskrevs 1806 under nr 7 i första klassen grevar, och under nr 11 i samma klass friherrar på det samma år av konung Gustav IV Adolf inrättade svenska Riddarhuset för Pommern och Rügen i Greifswald. Den utgick i Sverige på svärdssidan 1889 11/7 och på spinnsidan 1945 24/11, men fortlever i Tyskland därifrån en kvinnlig medlem har överflyttat till Sverige. Huvudmannagrenen upphöjdes 1816 17/1 i preussisk grevlig värdighet. Originalsköldebrevet från 1578 och friherrebrevet i original från 1651 i privat ägo. Grevebrevet i original från 1693 förvaras i Kungliga biblioteket (Handskrifter, Heraldik).
Läs mer