
Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
- Rang: Adlig
- Ättenummer: 2349
- Adlad: 1640-09-19
- Introducerad: 1974-09-04
- Ursprung: Brabant, Putten
von Samson-Himmelstjerna
Ingress
Släkten härstammar från Putten i Nederländerna, och uppträder från 1568 i Riga, där Naeman Samson (död 1583) då utsågs till befälhavare för stadsvakten. Hans son, superintendenten i Livland Hermannus Samsonius (1579–1643), adlades 1640 19/9 på Stockholms slott av drottning Kristinas förmyndarregering utan angivande av namn. Konfirmationsdiplom utfärdades för ättlingarna 1646 29/5 i Stockholm av drottning Kristina, även här utan angivande av namn. Ättlingarna kallade sig dock von Samson. Dubbelnamnet von Samson-Himmelstjerna uppträder först efter 1800, men skall enligt uppgift av genealogen J Ch Brotze vara en förläning av drottning Kristina till minne av stamfadern Hermann Samsonius och dennes kyrkliga gärning, vilket dock inte har kunnat beläggas. Ätten immatrikulerades på Riddarhuset i Livland 1747 som nr 150 och på Riddarhuset i Estland 1809 som nr 193. Enstaka representanter har immatrikulerats på Riddarhuset i Kurland 1840 som nr 270, och på Riddarhuset på Ösel 1840 och ca 1890 som nr 65 respektive 105. Kungl Maj:t beslöt 1974 8/3 om återställande av försutten tid för vinnande av introduktion på Sveriges Riddarhus, varefter ätten under namnet von Samson-Himmelstjerna såsom den sista introducerades 1974 4/9 under nr 2349. Ätten utgick i Sverige på svärdssidan 1985 30/1 och spinnsidan 1999 2/9. Huvudmannagrenen liksom flertalet andra grenar är bosatt i Tyskland, men det finns även grenar i USA och Frankrike. Medlemmar kallar sig Samson, von Samson och von Samson-Himmelstern.
Läs mer
Blasonering
"... såsom och confirmera honom fölliande skölldemärke, som han och fäder för honom fördt haffua, nembl: Een fördeelt skölld, den högre sijdan hwiijt, där uthi en blå stierna, den wänstre sijdan guhl, haffuandes uthi sigh ett swart oxehuffwud medh uthräckter rödh tunga, offuan oppå sköllden en öppen Tornere hiellm, hielmtäcket och Crantzen medh hwitt, blått och guhlt fördeelte; offuan oppå Hielmen en swart winge, medh en blå stierna framför sigh emot höger, alldeles som det medh sine egentlige förgor här representerat och afmåhlat står; ..." Sköldebrevsavskrifter, 20, RHA.
Läs mer