
Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
- Rang: Adlig
- Ättenummer: 2046 B
- Adlad: 1759-10-10
- Introducerad: 1776-05-09
- Ursprung: Tyskland, Mecklenburg, Gadebusch
Schröderheim
Ingress
Släkten härstammar från Gadebusch i Mecklenburg i Tyskland. Äldste kände stamfader är borgaren och handelsmannen i Uddevalla, Claes Gotritzon Schröder (levde 1690), vilken som smed inkom till Sverige under förra delen av 1600-talet. Hans sonson var överhovpredikanten och kyrkoherden i Nikolai församling i Stockholm sedermera biskop över Karlstads stift, Göran (Jöran) Claes Schröder (1714–1773). Hans hustru och fyra barn, tre söner och en dotter, hustrun Margaretha Elis (1722–1770), sönerna sedermera statssekreteraren i Inrikes civilexpeditionen, rikshärolden och en av De Aderton i Svenska Akademien, Elis Schröder (1747–1795), sedermera biskopen över Karlstads stift, Herman Schröder (1749–1802), och sedermera hovrättsrådet i Svea hovrätt, lagmannen Göran Schröder (1752–1815), och dottern Ulrica Sophia Schröder (1755–1812), adlades för dennes förtjänster 1759 10/10 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik med namnet Schröderheim. Efter att ha erhållit återställande av försutten tid för introduktion 1776 29/3 på Stockholms slott av konung Gustav III introducerades sönerna 1776 9/5 under nr 2046, från 1787 nr 2046 b. Ovannämnde Elis Schröderheim uppflyttades nämligen såsom kommendör av Nordstjärneorden 1787 26/11 i dåvarande andra klassen, riddarklassen, såsom kommendörsätten Schröderheim nr 2046 a, men han slöt själv ätten på svärdssidan 1795 30/8. Hermans ättegren utgick på svärdssidan 1880 7/5. Originalsköldebrevet är sedan 1987 deponerat i Riddarhuset.
Läs mer
Blasonering
". . . En klufven skjöld, hvaröfver sees en blå chef, som förer en gyllende krona. Det nedra fältet är klufvet i trenne lika delar, hvaraf den medlersta är en stolpe af silfver, beströdd med tijo stycken herminer stolpevis lagde en och två och så vidare. Men den första och tredje delarne äro röda. Ofvan uppå den öppne tornere hjelmen sees tvenne utslagne blå vingar, och belagde hvardera med en bande af silfver och deruppå äfven bandevis en svart schröter eller eichoxe. Hielmkrantsen är af guld och rödt och vapentäcket till yttra sidan rödt och till den inra af guld. Aldeles som detsamma här bredevid med sina rätta och egenteliga färgor afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 13:095, RHA.
Läs mer