Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
Enligt Adelskalendern 2013
Enligt Adelskalendern 2016
- Rang: Grevlig
- Ättenummer: 46
- Adlad: 1698-01-03
- Introducerad: 1713-12-17 (senare räknat som 1719)
- Ursprung: Tyskland, Lübeck
Piper
Ingress
Släkten uppges härstamma från Lübeck. Äldste kände stamfader är handelsmannen i Viborg, Berendt Piper (död 1633/5). Hans sonson, sekreteraren i Kammarkollegium sedermera kungliga rådet och statsrådet samt överstemarskalken Carl Piper (1647–1716), adlades 1678 18/6 i Ljungby av konung Karl XI med bibehållet namn Piper men utan vapenbeskrivning. Han erhöll nytt sköldebrev med vapenbeskrivning 1679 31/7 i Väster Ramlösa av konung Karl XI och introducerades 1680 20/11 under dåvarande nr 914. Ätten ströks i senare matriklar såsom varande introducerad i högre värdighet. Carl Piper upphöjdes nämligen samtidigt i både friherrlig och grevlig värdighet 1698 3/1 i Residenshuset i Stockholm av konung Karl XII och introducerades som greve 1713 17/12, vilket senare skulle räknas som 1719, under nr 46. Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Piper nr 1058, utdöda adliga ätten Piper nr 1899 c, och utdöda kommendörsätterna Piper nr 1899 a och 1899 b. Originalsköldebrevet från 1678 för utdöda adliga ätten Piper nr 1899 c förvaras sedan 1897 i Nordiska museet (inventarienr 83.519). Originalsköldebrevet från 1678 18/6 liksom friherrebrevet och grevebrevet i original i privat ägo.
Läs mer
Blasonering
". . . Skiölden är fördehlt i fyra fält och mitt uti den samma des förra adelige stora vapn, som i längden i tvenne lijka dehlar fördehlt finnes. Uti det högra fältet vijsar sig een krona af gull i blåt fält, i det vänstra en grön ollioqvist i gullfält, men af sielfva greflige vapnet är det första fältet fördelt i tväran uti tvenne lijka dehlar, varandes den öfre dehlen blå och den nedre af gull. Öfver begge dehlarne sträcker sig en trana, hållandes een Steen i högra foten, des öfre dehl i det blå fältet är af gull och den nedre dehlen i gull fältet blå. Det andra fältet af grefl. vapnet är af sölfver, hvaruti ligger tvenne röda bielckar, uppå hvilcka lysa trenne stiernor af gull. Det tredje är uti alt lijkt med det andra, så och det fierde med det första. Ofvan på skiölden stå trenne öpne tornerhielmar med en greflig krona öfver hvardera hielmen. Öfver den medelste hielmkronan vijsar sig tvenne gröna ollioqvistar, trädde genom en gyllene crona, öfver hvardera af den högre och vänstre hielmkronan står een vinge, vändandes sig emoth hvar andra. Den högra vingen är fördehlt i tväran i tvenne delar, af hvilka den öfre blå och nedre af gull. Öfver begge dehlarne sträcker sig een bij, fördehlt medh sine färgor på samma sätt som tranan i det första fältet. Den andre vingen öfver den vänstra hielmcronan är till sina fördehlningar, figurer, metaller och färgor lijk med det andra fältet. I stället för löfvärcket stå tvenne supports af örnar af naturell färg, som med sine utslagne vingar innesluta hela skiölden. Aldeles som detta grefl. vapen med sine egentelige färgor här hoos tecknat och afmåhlat står. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 08:376, RHA.
Läs mer