
Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
- Rang: Friherrlig
- Ättenummer: 392
- Adlad: 1841-08-20
- Introducerad: 1842-02-09
- Ursprung: Frankrike, Lyon
Peyron
Ingress
Fransk släkt, som enligt traditionen skall ha blivit adlad 1593 genom en Barthelemi Peyron. Äldste kände stamfader är grosshandlaren i Lyon, Claude Peyron (död senast 1741), vilkens son sidenfabrikören i Stockholm Barthelemy Peyron (1717–1766), inkom till Sverige 1740. Dennes sonson, landshövdingen i Södermanlands län sedermera generallöjtnanten, statsrådet och chefen för Lantförsvarsdepartementet och generalbefälhavaren Gustaf Abraham Peyron (1783–1852), adlades jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet, 1825 4/7 på Stockholms slott av konung Karl XIV Johan med bibehållet namn. Efter kunglig resolution 1828 10/9 om återställande av försutten tid, introducerades han 1828 1/12 under nr 2303. Han upphöjdes vidare i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1841 20/8 på Stockholms slott av konung Karl XIV Johan. Han introducerades i denna värdighet 1842 9/2 under nr 392 varvid den adliga ätten utgick. Ätten har gemensamt ursprung med den sannolikt utdöda adliga ätten de Peijron nr 2136, och utdöda adliga ätten Peijron nr 2312. Originalsköldebrevet för adliga ätten är sedan 2010 deponerat i Riddarhuset medan vapenritningen i original finns i privat ägo. Friherrebrevet i original är sedan 2005 deponerat i Riddarhuset. Originalsköldebrevet för adliga ätten Peijron nr 2312 är sedan 1911 donerat till Riddarhuset.
Läs mer
Blasonering
". . . En af ett gyldene utböjdt kors fyrdelad sköld, omgifven med en kant af gull, beslagen med fjorton gyldene nitnaglar och med en hjertsköld belagd. Uti första fältet, som är rödt, synes Vår höga namnchiffer, prydd med kongl. krona, begge af silfver. I andra fältet, af blå färg, visar sig ett gyldene harnesk samt öfver detsamma en öppen fjedrad tornerhjelm af guld, hvilandes harnesket uppå tvenne i kors lagda svärd med gyldene fästen och silfverklingor samt spetsarne upåt vände. Under harnesket synas trenne gyldene kulor på hvarandra lagda, tvenne i rad nederst och den tredje öfverst. Uti tredje fältet, som är blått, synes ett gyldene posthorn, som upbäres af tvenne i en rosett sammanbundna guldband, öfverst prydd med en kongl. krona af guld med trenne gyldene kronor omgifvet, en på hvardera sidan, den tredje nederst. Fjerde fältet är deladt; i öfra delen, som är röd, visa sig trenne från venster till höger snedt lagda skottspolar af silfver, i den nedra delen, af silfver, synes på en grön mark ett björketräd i naturlig färg. Hjertskölden är belagd med en blå ginstam eller chef, i hvilken ses trenne i bredd ställda femuddiga gyldene stjernor. I nedra fältet, som är af silfver, står på grönskande mark en till höger vänd häger af naturlig färg. På vapenskölden hvilar en friherrlig krona, ur hvilken reser sig öfre delen af en enhörning af silfver med hufvudet åt höger vändt emellan tvenne öppna tornerhjelmar likaledes med friherrliga kronor prydda. På högra hjelmen äro uppå kronan korsvis lagda tvenne blå commandostafvar, i ändarne med guld beslagna och med gyllene kronor beströdda. Bakom ses upresta fyra hvita strutsfjedrar, öfver hvilka sväfvar en gyldene femuddig nordstjerna. Från venstra hjelmen höjer sig ät höger en i harnesk klädd arm, prydd med ett rödt, i rosett omknutet band, i handen hållande ett bakåt lutadt bart huggande svärd med fäste af guld och klinga af silfver, omgifvet af tvenne öfver och under svärdet utgående oliveqvistar i naturlig färg men med gyldene knoppar. Skölden, som står på en fotställning af marmor med underst anbragdt ornament af guld, uppehälles på högra sidan ef en jägare af Jemtlands fältjägare regemente samt på den venstra af en ät höger vänd och tillbakaseende svart grip med utslagna vingar; alldeles såsom vapnet här med sina rätta och egentliga färger afmåladt finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 18:017, RHA.
Läs mer