Ingress

Medeltida frälse- och riksrådsätt som härstammar från Småland. Äldste kände urkundlige stamfader är Torsten Vigolfsson (levde 1319), som 1292 byter sitt fäderne, gården Wigholfstorp (nu Villstorp) i Forserums socken i Tveta härad mot Fallnafors i Malmbäcks socken i Västra härad i Njudung. Hans barn upptog efter mödernet det vapen som kommit att uppfattas som oxpanna (jfr tyska Stirn = panna) med horn, och efter vilket släktmedlemmarna under 1500-talets senare hälft började bilda sitt släktnamn Oxenstirn/Oxenstierna. Riksrådet sedermera även riksmarsken Gabriel Kristiernsson (Oxenstierna) (död 1585), upphöjdes i friherrlig värdighet 1561 29/6 av konung Erik XIV vid dennes kröning i Uppsala. Ätten introducerades 1625 (10/3–4/4) med namnet Oxenstierna av Eka och Lindö bland friherrar under dåvarande nummer 2, nuvarande nr 1. Den utgick i Sverige 1956 28/12, men fortlevde i USA där den dock utgick på svärdssidan 1978 4/9 och på spinnsidan 1998 25/11. Emellertid hade under tiden 1645–1651 ätten utgrenat sig i tre grevliga ätter. Rikskanslern friherre Axel Oxenstierna (1583–1654), den store statsmannen och tillskyndaren av Riddarhuset, upphöjdes i grevlig värdighet 1645 20/11 på Stockholms slott av drottning Kristina, och introducerades 1647 15/3 med namnet Oxenstierna af Södermöre (efter grevskapet Södra Möres härad i Småland) under nr 5, vilket 1650 22/10 ändrades till nr 4. Ätten utgick på svärdssidan 1706 6/4. Riksdrotset friherre Gabriel Gustafsson Oxenstiernas (1587–1640) söner, guvernören över Ingermanland, friherre Thure Oxenstierna (1614–1669), översten sedermera guvernören över Västernorrland friherre Johan Oxenstierna (1615–1664), samt de avlidna sönerna, guvernören över Estland, sedermera riksrådet friherre Gustaf Oxenstierna (1613–1648) och kanslirådet, ministern sedermera guvernören i Zweibrücken friherre Gabriel Oxenstierna (1618–1647) upphöjdes i grevlig värdighet 1651 10/11 på Stockholms slott av drottning Kristina. De introducerades 1652 15/10 med namnet Oxenstierna af Croneborg (efter grevskapet Kronoborg i Kexholms län i Finland) under nr 10. Ätten utgick på svärdssidan 1803 30/1. Riksskattemästaren och sedermera riksamiralen friherre Gabriel Bengtsson Oxenstierna (1586–1656), upphöjdes i grevlig värdighet 1651 26/3 på Stockholms slott av drottning Kristina, och introducerades 1652 15/10 med namnet Oxenstierna af Korsholm och Wasa (efter grevskapet i Finland) under nr 8, och från honom härstammar den enda idag levande ätten Oxenstierna. Grevebrevet i original för grevliga ätten Oxenstierna af Södermöre i privat ägo, och grevebrevet i original för grevliga ätten Oxenstierna af Croneborg är sedan 1884 donerat till Riddarhuset.

Läs mer