
Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
- Rang: Adlig
- Ättenummer: 1912 B
- Adlad: 1751-11-21
- Introducerad: 1752-06-08
- Ursprung: Sverige, Uppland, Tierps socken, Nordanåker
Nordenskiöld
Ingress
Släkten härstammar från Uppland. Äldste kände stamfader är torparen i Nordanåker i Tierps socken, Erik Matsson Norberg (död 1700). Hans sonsöner, generalkvartermästarlöjtnanten vid fortifikationen sedermera landshövdingen i Nylands och Tavastehus län, Anders Johan Nordenberg (1696–1763), och dennes broder majoren vid fortifikationen sedermera översten Carl Friedric Nordenberg (1702–1779), adlades 1751 21/11 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik med namnet Nordenskiöld. De introducerades 1752 8/6 under nummer 1912, från 1797 nr 1912 b. Ätten har 1797 utgrenats i kommendörsätten Nordenskjöld, nr 1912 a, se dito. Med huvudmannagrenen sammanhör sedan 1843 friherrliga ätten Nordensköld nr 394, se dito. Ättens första och andra yngre gren immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 5/2 under nr 127 bland adelsmän men är genom upprepade överflyttningar till Sverige 1860, 1908 och 1928 inte längre företrädda där. Med den första grenen sammanhör sedan 1881 friherrliga ätten Nordenskiöld nr 405, se dito. Ättens tredje yngre gren, som sedan början av 1800-talet är bosatt i Tyskland, upptogs 1894 5/3 i preussiskt adligt stånd med namnet von Nordenskjöld. Originalsköldebrevet är sedan 1995 deponerat i Riddarhuset. Valspråk: Deus clypeus meus »Gud min sköld«.
Läs mer
Blasonering
". . . En skiöld af silfver, hvarutinnan uppå en svart bergsfot är upmurad en röd skants, hvars begge bastioner å ömse sidor synes med en sexkantig borg mitt uti af tvänne stycke omgångar, alla svarta, zinkorne på hörnen satte. Bergsfoten skiöljes af brinnande /förbi rinnande ?/ ström, hvarutinnan en gyllene båt flyter. Åfvanföre är en svart chef eller genstam, hvaröfver ett svärd bandevis lagt är, fästet af guld innåt vändt, klingan af silfver, öfverlagd af en blå skiöld, som med guld-list omgifven är, hvarutinnan en femuddig strålande nordstierna af silfver glindrar. Åfvan på skiölden står en öppen torner-hielm med en af silfver, svart och röd vriden hielmkrants zirad, hvaruppå öfverdelen af en i blått harnesk beväpnad man uppå knän hvilar, hielmen af silfver, prydd med en guld stuss /struts/ fiäder emellan en dylik blå på höger och svart nedåt vänster, hällandes uti den högra handen en uppå hielmen stäld silfver quarters flagga, men uti den vänstra en uplyft guld spade, bladet uppåt vändt. Hielm täcket är svart, fodrat med rödt, kantat och upbundit med silfver-frantsar, taffsade snören, öfver skiölden bakom hielmen fladdrar ett silfver band, hvaruti val-språket Deus Clypeus Meus med svarta bokstäfver är skrifvit. Aldeles som detta vapn med sina färgor härhos afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 11 B:100, RHA.
Läs mer