Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
Enligt Adelskalendern 2013
Enligt Adelskalendern 2016
- Rang: Adlig
- Ättenummer: 2120 B
- Adlad: 1777-12-17, naturaliserad
- Introducerad: 1778-10-16
- Ursprung: Estland
Nauckhoff
Ingress
Ätt som härstammar från Estland. Äldste kände stamfader är kaptenlöjtnanten vid Estländska adelsfanan, Hans Nauckhoff (1620–1677). Hans sonson var majoren Johan Hindric Nauckhoff (1688–1757), vilken efter återkomsten från ryska fångenskapen 1721 överflyttade till Sverige. Dennes söner naturaliserades såsom svenska adelsmän 1777 17/12 på Stockholms slott av konung Gustav III med förutvarande namn. Sönerna var, löjtnanten vid Södermanlands regemente sedermera regementskvartermästaren Pehr Johan Nauckhoff (1738–1803), assessorn i Kammarrevisionen sedermera lagmannen och statskommissarien Carl Reinhold Nauckhoff (1741–1824), löjtnanten vid flottan sedermera viceamiralen Hindric (Henrik) Johan Nauckhoff (1744–1818), fänriken vid Södermanlands regemente sedermera majoren Anton Adolph Nauckhoff (1744–1819), kanslisten vid Statskontoret sedermera advokatfiskalen och hovsekreteraren Ulric Otto Nauckhoff (1749–1821) samt kanslisten vid Justitierevisionen sedermera häradshövdingen Adolph Fredric Nauckhoff (1751–1830). De introducerades 1778 16/10 under nr 2120 sedermera nr 2120 b. Pehr Johans ättegren utgick på svärdssidan 1988 28/11, Carl Reinholds 1895 26/1 och Anton Adolphs på svärdssidan i Sverige 1896 24/10. Den senaste ättegrenen kan möjligen fortleva i USA. Ulric Otto slöt själv sin ättegren 1821 14/8. Hindric (Henrik) Johan uppflyttades som kommendörsätt 1799, se kommendörsätten Nauckhoff nr 2120 a.
Läs mer
Blasonering
". . . En grön skiöld, omgifven af en smal gyllende bordure eller kantning. Uti skiölden ses en ifrån vänstra sidan till höger utsträckt, stålklädd arm, kommande utur en molnsky af silfver och hållande en sabel af silfver med gyllende fäste. Uppå skiölden är en öpen tornerehielm, hvarutur uppstiger till hälften en till vänster vänd stridsyxa af silfver med gyllende skaft imellan tvänne utslagne vingar af silfver. Hjelmkrantsen är vriden af guld och grönt, och löfvärket är i dagen af guld och i grunden grönt. Aldeles som detta vapen med sina rätta färgor härhos afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 14:076, RHA.
Läs mer