Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
Enligt Adelskalendern 2013
Enligt Adelskalendern 2016
- Rang: Adlig
- Ättenummer: 2069
- Adlad: 1770-01-23
- Introducerad: 1776-04-30
- Ursprung: Ingermanland & Finland, Åland
Mannerstråle
Ingress
Ätten består av två sinsemellan genom giftermål befryndade grenar. Den äldre (Neumanska) grenen skall ursprungligen härstamma från Ingermanland. Äldste kände stamfader anges vara en inspektor, Erich Neuman, som var far till handelsmannen i Stockholm, Mårten Neuman (död 1691). Dennes sonson var överdirektören och ägaren av Jäders bruk vid Arboga, Wilhelm Neuman (1711–1789). Den yngre (Hysingska) grenen härstammar från Åland där en Johan Hysing var kapten för ett kompani enrollerade båtsmän och far till amiralitetsinspektoren Georg Hysing (död 1728). Dennes son var kaptenen vid Bohusläns dragonregemente Georg Hysing (1725–1773), vilken upphöjdes i tysk-romersk adlig värdighet 1768 24/8 i Wien av kejsar Josef II med namnet von Hysing. Wilhelm Neuman (se ovan) och dennes svåger Georg (von) Hysing (se ovan) uppges ha blivit adlade redan 1759 21/12 med adoption på svärfadern Johan Julius Vult von Steijerns namn och nummer, vilket dock skall ha nekats av rådet. De adlades istället 1770 23/1 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik med namnet Mannerstråle men sköldebrevet utfärdades först 1774 31/5 i Lägret på Ladugårdsgärde av konung Gustav III. Ätten introducerades 1776 30/4 under nr 2069. Den Hysingska grenen var efter 1809 inte längre representerad i Sverige men fortlevde i Finland, där den immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 30/1 under nr 148 bland adelsmän, men den utgick på svärdssidan redan 1823 22/9. Den äldre (Neumanska) grenen har gemensamt ur-sprung med utdöda adliga ätten Mannercrona nr 1584.
Läs mer
Blasonering
". . . En blå sköld, skuren af en ifrån de bägge nedra hörnen till mitt uppå den öfra sköldkanten sammanlöpande spetz af silfver, uti hvilken spetz en till höger vänd trana af naturlig färg stående, hvilar på en blå styckekula, hällandes i den högra foten en svart signum Martis lutat till vänster. Till höger om spetsen ligga tre mindre styckekulor af guld, triangelvis 2 och 1 lagde, och de bägge de öfverste kulorne litet ofvanföre en gyllende crona. Till vänster åter bläncka tre femuddige stjernor af silfver i samma ordning som på den andra sidan samt på lika sätt emellan de begge öfversta stjernorna. Näst ofvanföre visar sig en upvänd växande halfmåne af silfver. Ofvanpå skölden står en öppen tornerhjelm, zirad med en af guld, blått och silfver vriden hjelmcrantz, hvaruppå är uprest en blå Mercurii staf, hvars Öfra prydnader äro af guld emellan 2:ne estandarer med gylldene frantzar och toffsar, hvaraf den till höger är grön och den till vänster af guld. Löfvärcket är af guld och blått fördelat, aldeles som det samma med sina rätta färgor här frammanföre afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 14:026, RHA.
Läs mer