
Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
- Rang: Friherrlig
- Ättenummer: 297
- Adlad: 1777-08-19
- Introducerad: 1777-12-12
- Ursprung: Sverige, Västmanland, Arboga
Liljencrantz
Ingress
Släkten uppges enligt obestyrkt uppgift härstamma från Arboga med en Anders Joensson (död tidigast 1671) som äldste stamfader och som skall ha varit fader till efterföljande. Den med visshet äldste kände stamfadern är dock järnkrämaren i Stockholm, Sven Andersson Westerman (1646–1673). Hans två sonsöner, kommerserådet sedermera riksrådet och presidenten i Kommerskollegium, den kände finansmannen, Johan Westerman (1730–1815) och brodern, assessorn i Svea hovrätt sedermera lagmannen i Uppland och landshövdingen Sven Westerman (1727–1797), adlades 1768 28/1 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik med namnet Liljencrants. Sköldebrevet är dock undertecknat av konung Gustav III. De introducerades 1774 20/12 under nr 2011. Johan Liljencrants upphöjdes i friherrlig värdighet 1777 19/8 på Drottningholms slott av konung Gustav III och introducerades samma år 12/12 under nr 297. Han upphöjdes vidare i grevlig värdighet, se grevliga ätten Liljencrantz nr 120. Sven Liljencrants upphöjdes i friherrlig värdighet 1778 27/12 på Stockholms slott av konung Gustav III med adoption på broderns friherrliga värdighet men tog aldrig introduktion. Hans ättegren och med den den adliga ätten utgick 1798 13/4. Med ätten sammanhör sedan 1814 grevliga ätten Liljencrantz nr 120, se dito. En gren överflyttade 1867 till USA och där skriver sig ättemedlemmar Liljencrants. Originalsköldebrevet från 1768 är sedan 2017 donerat till Riddarhuset. Friherrebrevet i original från 1778 i privat ägo. Friherrebrevet i original från 1777 är sedan 1899 donerat till Riddarhuset. Vapenritning i original, med påskriven resolution om introduktion, approberad 1773 20/1 på Stockholms slott av konung Gustav III förvaras i Riddarhuset.
Läs mer
Blasonering
". . . En svensk blå skiöld, hvaruti förekomma tvänne till medlet af skiölden emot hvarannan upreste och öfverst tvärt afskurne bielkar af guld, öfver hvilcka i bredd synas trenne gyldene metkrokar uti triangulaire ställning och inemot skiöldfoten emellan bielkarne en upvänd heraldisk lilja af silfver. Uti friherrliga skiölden är första fältet af guld och det andra och tredje rödt. Uti det första är en blå barre, belagd med en gyldene krona emellan tvänne penningar af silfver. Uti det andra äro tvänne sneckor af silfver, två och en satte. Det tredje innehåller trenne gyldene bien, likaledes stälde. Uti det fierde är en blå barre, öfverlagd med en krönt nyckel af guld. Skiölden Sr betäckt af en friherrlig krona emellan tvänne med friherrekronor prydde öpne tornerehielmar, af hvilka den högra bär en lilja af silfver, omgifven av en grön lagerkrants. Utur den venstra åter sträcker sig en svart tranefot, som håller en silfver snäcka imellan tvänne blå vingar, märkte med tvänne emot hvar annan stälde gyldene bielkar. Det friherrliga vapnet bevaras till höger af en svart drake och till venster af en delphin af naturlig färg. Altsammans hvilar på en piedestal af guld, zirad med festons af lager. Aldeles som det uti thetta Vårt gifne bref afmålat och afritat finnes. . . ." Friherrebrevet i original, RHA.
Läs mer