
Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
- Rang: Adlig
- Ättenummer: 38
- Adlad: Uradel
- Introducerad: 1625-03-10 - 1625-04-04
- Ursprung: Finland, Egentliga Finland, Loimijoki (Alastaro) Socken, Niinijoensuu
Carpelan
Ingress
Ätten härstammar på mödernet från den gamla finländska frälsesläkten Karpelain(en). Dess äldste kände stamfader är Påvel Karpelain (levde 1420) av gammalt frälse, vilken erhöll frälsebrev 1407 7/12 i Åbo av konung Erik XIII (av Pommern). Ätten utgick på svärdssidan med hans son väpnaren Thord Karpelain (levde 1488) till Vias och Vuorenpää i Töfsala socken. Den yngre släkten härstammar från en Reimar (Remar), vilken ägde två gods i Niinijoensuu i Loimijoki (nuvarande Alastaro) socken. Hans son Michael (Remigii) till Niinijoensuu var gift med Anna Thordsdotter (var änka 1532 och död ca 1541), som var dotter till ovanstående Thord Karpelain av den äldre släkten. Deras son prosten och kyrkoherden i Töfsala Michael Michaelis Karpelain (död troligen 1560) upptog moderns släktnamn och vapen. Han ägde Vias och Ristinkylä i Töfsala socken, och deltog därför i adelns rusttjänst. Hans sonson, assessorn i Åbo hovrätt Lars Carpe-lan (1566–1648), introducerades å ättens vägnar 1625 (10/3–4/4). Ätten erhöll genom lottning nr 1 i dåvarande tredje klassen, svenneklassen, något som senare ändrats till nr 38, och uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen. Ätten ansågs tidigare utgången på svärdssidan 1892 21/5, men en tidigare icke redovisad gren har 1983 påförts stamtavlan. Ätten har 1771 utgrenat sig i friherrliga ätten Carpelan nr 281, se dito. Landshövdingen och brigadchefen i Karelen sedermera generalmajoren och landshövdingen i Kuopio län, Simon Wilhelm Carpelan (1733–1814), jämte yngre brodern, landshövdingen i Uleåborgs och Kajana län samt brigadchefen sedermera generallöjtnanten i armén och landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, Johan Fredric Carpelan (1745–1808), upphöjdes i friherrlig värdighet 1790 15/5 på redden för Fredrikshamn av konung Gustav III. De introducerades 1792 2/1 under nr 310. Simon Wilhelm slöt själv sin ättegren 1814 4/1 och Johan Fredrics utgick 1842 10/12. Originalfrälsebrevet för äldre släkten från 1407 förvaras i Kungliga biblioteket. Friherrebrevet i original för friherrliga ätten nr 310 från 1790 förvaras sedan 1935 i Finlands Riddarhus.
Läs mer
Ätter adlade under Medeltiden
Ättenr | Ättenamn |
---|---|
1774 | Berch |
245 | Blåfield |
16 | Boije af Gennäs |
38 | Carpelan |
90 | Drake af Hagelsrum |
105 | Falkenberg af Bålby |
2 | Forstena-släkten |
279 | Giös |
17 | Hård af Segerstad |
60 A | Hård af Torestorp |
114 | Jägerhorn af Spurila |
1 | Lilliehöök af Fårdala |
66 | Lilliehöök af Gälared och Kolbäck |
173 | Lode från Livland |
91 | Mörner |
13 | Natt och Dag |
102 | Oxehufwud |
215 | Ramsay |
15 | Ribbing |
51 | Roos af Hjelmsäter |
189 | Rääf i Småland |
99 | Silfversparre |
10 | Soop |
7 | Sparre af Rossvik |
113 | Stackelberg |
100 | Uggla |
107 | Ulfsax |
9 | Ulfsparre af Broxvik |
78 | von Warnstedt, (von) Wernstedt |
115 | Ållongren i Finland |