
Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
- Rang: Adlig
- Ättenummer: 1661
- Adlad: 1719-09-25 & 1805-05-17
- Introducerad: 1720 & 1807-01-09
- Ursprung: Sverige, Västergötland, Seglora pastorat & Sverige, Värmlands, Grums socken, Kälkebräcka (Karlberg)
Carlheim sedermera Carlheim-Gyllensköld
Ingress
Ätten består av två på spinnsidan befryndade grenar. Den äldre ättegrenen skall härstamma från Seglora socken i Västergötland och äldste stamfadern anges vara kyrkoherden Sven Olofsson (mitten av 1500-talet). Den med visshet äldste kände stamfadern är dock rådmannen i Göteborg Sven Bengtsson (1592–1671). Hans son var borgmästaren i Karlstad Bengt Svensson (1634–1682). Dennes son, assessorn i Kommerskollegium Håkan Carlheim (1660–1729), jämte dennes två brorsöner, ryttmästaren vid Adelsfanan sedermera majoren Svante Jaensson Carlheim (1686–1758) och löjtnanten vid Skaraborgs regemente Bengt Gustaf (Wolmarsson) Carlheim (född 1695), adlades 1719 25/9 i Palatset i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med namnet Carlheim. Ätten introducerades 1720 under nuvarande nr 1661. Håkan slöt själv sin ättegren 1729 10/10 liksom Bengt Gustaf, den senare dock vid okänd tidpunkt. Svante erhöll 1743 16/9 tillstånd att till Carlheim foga namnet Gyllensköld efter den 1703 avlidne farbrodern Sven Gyllensköld. Den yngre adopterade ättegrenen härstammar från Grums socken i Värmland. Äldste kände stamfader uppges vara arrendatorn av Kälkebräcka (numera Karlberg) Nils Matsson (mitten av 1600-talet), efter vilket ställe sonsönerna kallade sig Breckzelius som sedermera förkortades till Brelin. Hans sonson var kyrkoherden i Bolstads, Grinstads, Gestads och Eriksstads församlingars pastorat av Karlstad stift på Dal, teologie doktorn Nils Brelin (1690–1753). Dennes sonson, generaladjutanten av eskadern, överstelöjtnanten i Flottan och majoren vid Örlogsflottan sedermera konteramiralen vid Örlogsflottan Carl Eduard Brelin (1768–1819), adlades genom kunglig resolution given 1805 17/5 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf med adoption på sin moders styvfaders, majoren Svante Carlheim-Gyllenskölds adliga namn och nummer, och introducerades sålunda 1807 9/1 under nr 1661. Han upphöjdes vidare i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1817 28/1 på Stockholms slott av konung Karl XIII med namnet Gyllensköld. Han introducerades vidare 1817 15/11 under nr 365 varvid hans adliga ättegren utgick på svärdssidan. Han slöt dock själv sin friherrliga ätt på svärdssidan 1819 18/2. Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Gyllensköld nr 1207. Originalsköldebrevet i privat ägo.
Läs mer
Blasonering
". . . En skiöld af gull, hvaruti ses en blå sparre, som med sina bägge ändar rörer mitt på kanterne af skiölden. Uppå sparren lysa trenne stiernor af silfver, och under den samma står en röd borg af tre torn, hvar af det medlersta hafver en hög spetz men de bägge yttre crenellée. Åfvan på skiölden står en öpen tornerhielm, hvarutur sträcker sig en svart örnfot, som håller ett Martij teckn af gull emellan tvenne utslagne vingar med svart och gull hvar om annan i tväran fördelte. Crantzen och löfvärket är af gull, silfver, blått och rödt, aldeles som detta vapn med sine egentel:e färgor här hos afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 07:095, RHA.
Läs mer