Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
Enligt Adelskalendern 2013
Enligt Adelskalendern 2016
- Rang: Adlig
- Ättenummer: 1600
- Adlad: 1719-05-23
- Introducerad: 1720
- Ursprung: Sverige, Småland, Fagerhults socken, Eskebäck
Braunerhielm
Ingress
Släkten härstammar från Småland. Äldste kände stamfader är rusthållaren i Eskebäck i Fagerhults socken i Kalmar län, Brodd Nilsson (död 1660). Hans son var kyrkoherden i Madesjö pastorat av Kalmar stift, kontraktsprosten Nicolaus Brodderi Bruun eller Braun (1617–1692). Dennes son var biskopen över Kalmar stift, teologie doktorn Nicolaus Nicolai Braun (1658–1729), vilkens hustru, Margaretha Pontin (född 1668) och sju barn, fyra söner och tre döttrar, adlades för hans förtjänster 1719 23/5 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med namnet Braunerhielm. Sönerna var sedermera kammarherren Magnus Braun (1697–1763), studenten Nikolaus Braun (1701–1720) sedermera lagmannen Johan Braun (1702–1758) och sedermera kammarrådet Samuel Braun (1704–1758) och döttrarna, Helena Braun (1695–1748), Christina Braun (1699–1781) och Beata Braun (1700–1783). Sönerna introducerades 1720 under nr 1600. Nikolaus slöt själv sin ättegren 1720, Johans ättegren utgick på svärdssidan 1930 23/10 och Samuel slöt själv sin ättegren 1758 21/5. Det är sålunda Magnus ättegren som fortlever idag. Överhovstallmästaren Ferdinand Braunerhjelm (1799– 1870), upphöjdes i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1860 4/5 på Stockholms slott av konung Karl XV. Han introducerades samma år 10/9 under nr 401 men ätten utgick med honom själv 1870 2/2. Vissa ättemedlemmar skriver sig Braunerhjelm. Ätten har gemensamt ursprung med friherrliga ätten Brauner nr 320, se dito, och utdöda adliga ätten Braunersköld nr 1677. Friherrebrevet i original är sedan 1894 donerat till Riddarhuset.
Läs mer
Blasonering
". . . En skiöld i längden fördelt i tvänne lika dehlar, varandes det högra fältet blått, hvaruti ligger en gyllende bielcke, öfver den samma sees tvänne billetter af silfver och under bielcken ett kors af samma metall. Det vänstra fältet är af guld med en blå Mercurii staf uti. Ofvan på skiölden står en öppen tornerhielm, hvarutur upstiger en grön lagerqvist emellan tvänne utslagne och i tväran med silfver och blått hvar om annan fördehlte vingar, hvardera af vingarne är zirad med tvänne stiernor, som skifta sig emot metallen och färgen. Crantzen och löfvärket är af gull, silfver och blott, aldeles som detta vapn med sina egentelige färgor här brede vijd på andra sidan finnes afmåhlat. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 07:048, RHA.
Läs mer