
Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
- Rang: Adlig
- Ättenummer: 1696
- Adlad: 1719-11-28
- Introducerad: 1720-06-01 eller 1720-06-02
- Ursprung: Sverige, Småland, Jönköping & Sverige, Östergötland, Åkerbo härad
Bergenstråhle
Ingress
Ätten omfattar två genom giftermål befryndade ättegrenar. Den äldre Wetterbergska ättegrenen härstammar från Småland. Äldste kände stamfader är rådmannen i Jönköping, Nils Jonsson (död 1676). Hans son, brukspatronen på Karlströms bruk i Kristbergs socken i Östergötland, Gabriel Wetterberg (1665–1729), adlades jämte två styvsöner, se nedan, 1719 28/11 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med namnet Bergenstråhle. De introducerades tillsammans 1720 1/6 eller 2/6 under nuvarande nr 1696. Denna ättegren utgör huvudmannagrenen. Den yngre Rudmanska ättegrenen härstammar från Östergötland. Äldste kände stamfader är kronolänsmannen i Åkerbo härad i Östergötland Olof Israelsson (levde under senare delen av 1500-talet). Hans sonsons son var löjtnanten vid Jönköpings regemente Israel Rudman (1659–1692). Dennes två söner, landssekreteraren i Kristianstads län sedermera häradshövdingen och hovrättsassessorn Jonas Rudman (1689–1761) och kaptenen vid Jönköpings läns infanteriregemente Lorentz Rudman (1694–1760), styvsöner till ovannämnde Gabriel Bergenstråhle, adlades jämte styvfadern och introducerades tillsammans med denne, se ovan. Lorentz slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1760 12/7. Tre medlemmar av den Rudmanska grenen immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 5/2 under nr 109 bland adelsmän men ätten utgick där på svärdssidan 1916 22/6. Kabinettskammarherren och generalmajoren Gustaf Bergenstråhle (1771–1829), upphöjdes i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1821 5/11 på Stockholms slott av konung Karl XIV Johan. Han introducerades 1822 20/6 under nr 375 men slöt själv sin friherrliga ätt på svärdssidan 1829 9/6. Fd landshövdingen i Jönköpings län och översten Claes Gabriel Bergenstråhle (1787–1864), upphöjdes i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1855 29/12 på Stockholms slott av konung Oskar I. Han introducerades 1856 13/12 under nr 400 men även han slöt sin friherrliga ätt på svärdssidan 1864 31/1. Vissa ättemedlemmar skriver sig Bergenstråle. Av samma ursprung som den Rudmanska ättegrenen är utdöda adliga ätten Ehrenstedt nr 1192. Friherrebrevet i original för friherrliga ätten nr 375 är sedan 2010 donerat till Riddarhuset. Friherrebrevet i original för friherrliga ätten nr 400 är sedan 1967 deponerat i Riddarhuset.
Läs mer
Blasonering
". . . En skiöld af guld, hvaröfver går en röd bande, mit uppå zijrad med et gyllände grijphufvud, öfver banden sees et blått martis tecken och under densamma et blåt berg. Ofvanpå skiölden står en öpen tornerhielm, utur hvilken upskiuta tre gyllende stråhlar emellan tvenne utslagne vingar, hvaraf den högre är blå och den vänstra af röd färg. Crantzen och löfvärket är af guld, blåt och rödt, aldeles som det här åfvan stående med sine egentelige färgor afmålade vapen sådant utvissar. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 7:124, RHA.
Läs mer