Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
Enligt Adelskalendern 2013
Enligt Adelskalendern 2016
- Rang: Grevlig
- Ättenummer: 104
- Adlad: 1771-10-15
- Introducerad: 1792-05-19
- Ursprung: Danmark, Förslev
Beck-Friis
Ingress
Utgrenad ur friherrliga ätten Beck-Friis nr 278, se dito. Riksrådet friherre Joachim Beck-Friis (1722–1797) upphöjdes i grevlig värdighet 1771 15/10. Grevebrevet utfärdades dock först 1791 9/10 på Drottningholms slott av konung Gustav III, varvid Joachim Beck-Friis i avsaknad av egna manliga arvingar fick tillstånd att i den högre värdigheten uppta brorsonen, kammarherren hos drottning Sofia Magdalena, sedermera majoren i armén och hovmarskalken friherre Corfitz Ludvig Beck-Friis (1767–1834). Efter denne skulle den grevliga värdigheten endast tillfalla innehavaren av Börringeklosters fideikommiss eller huvudmannen enligt primogenitur, varvid värdigheten åtföljer äldste son, son efter son. De introducerades 1792 19/5 under nr 104. Grevebrevet i original i privat ägo.
Läs mer
Blasonering
". . . En skiöld korsvis i fyra delar, mitt på fördelningen belagd med det förra adeliga beckfrisiska vapnet, som är en i längden klufven skiöld. Fältet till höger är blått, hvaruti synes en fristående fransk eller heraldisk lilja af silfver, hvilket egenteligen är det beckiska vapnet. I det vänstra fältet är en barre af svarta och silfver växlande schackrutor, sju i längden och två i bredden, varandes färgen ofvanföre röd och under blå, hvilket är egenteligen det friisiska vapnet. Af sjelfva greve vapnet är det första fältet blått, hvaruti synes ett med gyllene krona täckt AF af guld, det andra fältet är guld, hvaruti ses en emot höger vänd fascis romana, hvars yxa är stål med knippet blått med hvila bindlar. Det tredje fältet är herr grefvens framlidna grefvinnas eller det friherrliga staël von holsteinska vapnet, som är i silfver fält åtta röda kulor i kring fältets brädder 3, 2 och 3 stälte. Det fjerde fältet, herr grefvens möderne eller det adeliga skogiska vapnet är rödt, hvaruti en bandevis med mynningen upåt vänd pistol, som skjutes lös, så at eld och rök ses utur pipan och fängpannan, bane (bande?) vis belagd med et blåttadt svärd, åtfölde ofvan, nedan och på sidorne af fyra hästskor af jern. Hela skiölden är zirad af fyra med grefve kronor prydde hjelmar. Utur den första från höger räknad upstiga tvenne utåt lutande heraldiska liljor af silfver, som är det beckiska vapnets hjelmprydnad. Den andra hjelmen tillhörer friisiska vapnet, hvarutur resa sig tvenne af svarta och hvita schack rutor öfverlagde buffelhorn, hvardera på yttra sidan späckad med fyra påfogle fjädrars spetsar samt emellan dem en uprest dylik stjertfjäder. Ofvanpå den tredje hjelmen synes ett med konglig krona täckt gyllene G III. Uppå den fjerde hjelmen synes en mot höger vänd, på armbågen sig stödjande hög (er?) arm, klädd i rådstalarden, hållande på handen en med purpursammet öfverdragen och med hermelin bebrämad riksråds hatt. Skjöldhållare äro till höger och vänster en tillbaka seende svart modig häst, hvilandes sig altsammans på en med bildthuggeri zirad gyllene piedestal. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 16:012, RHA.
Läs mer