Ätte- och vapendatabas
I databasen finns Riddarhusets nu levande ätter (663 ätter). Ätterna presenteras i sin helhet i Adelskalendern.
Klicka här för att få ytterligare information om vapendatabasens sökfunktioner och tidsindelningar
Enligt Adelskalendern 2013
Enligt Adelskalendern 2016
- Rang: Adlig
- Ättenummer: 2071
- Adlad: 1770-01-23 & 1778-07-16
- Introducerad: 1776-04-30 & 1788-01-02
- Ursprung: Tyskland, Lübeck
af Petersens
Ingress
Släkten härstammar från Lübeck i Tyskland. Äldste kände stamfader är bryggaren och borgaren (från 1638) i Lübeck, Hans Petersen (död 1677). Hans son, Wolter Petersen (1647–1710), inflyttade 1660 till Stockholm och blev där handlare. Dennes sonson var grosshandlaren i Stockholm och direktören för Ostindiska kompaniet, Herman Petersen (1713–1765). Herman Petersens två söner, kanslisten i Kungliga kansliet, Johan Abraham Petersen (1742–1795) och grosshandlaren i Stockholm, Herman Petersen (1743–1814), adlades för faderns förtjänster 1770 23/1 på Stockholms slott av konung Adolf Fredrik med namnet af Pettersens. Sköldebrevet utfärdades dock först 1774 5/2 på Stockholms slott av konung Gustav III, varvid bestämdes att även brödernas tre halvsystrar, Anna Charlotta Petersen (1755–1810), Johanna Maria Petersen (1760–1838) och Julie Petersen (1765–1791), skulle inbegripas i sköldebrevet. Bröderna introducerades 1776 30/4 under nr 2071. Johan Abraham slöt själv sin ättegren på svärdssidan 1795 13/2. En syssling till de ovannämnda bröderna, hovintendenten Carl Petersen (1742–1800), adlades 1778 16/7 i Norrköping av konung Gustav III med adoption på ättens namn och vapen samt introducerades 1788 2/1 sålunda under nr 2071. Han slöt dock själv sin ättegren 1800 13/5. Hans brorson, brukspatronen Wolter Petersen (1774–1841), adlades 1810 10/7 av storfursten av Finland tsar Alexander I med namnet af Petersen och introducerades på Finlands Riddarhus 1818 23/1 under nr 166 bland adelsmän. Han slöt själv sin ätt på svärdssidan 1841 13/12. Originalsköldebrevet i privat ägo.
Läs mer
Blasonering
". . . En skiöld af guld, belagd alt intill kanterne med ett blått kors, som till sin bredd svarar emot en tredjedel af skiölden. I hiertat af korset förekommer en mussla af guld, åtfölgd af tvänne naturliga mot höger vända ock med ett rödt band öfver nosen fängslade biörnhufvuden, ett på hvardera sidan, jämväl en ofvan ock en nedan inunder stäld aflång, något bruten med fot- och hufvudstucke försedd skiöld af silfver. Ofvanpå skiölden ses en öppen tornerhielm, hvaruppå emellan tvenne blå utslagne vingar upväxer ett kornax af guld med tvänne blå deromkring sig slingrande ormar. Hielmkrantsen är vriden af guld och blått och det skiölden omgifvande löfvärket är om hvart annat vridit med blått och guld. Aldeles som detta vapen med sina rätta och egenteliga färgor här bredevid afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 14:028, RHA.
Läs mer