Visa andra ätter

< >

Enligt Adelskalendern 2013

Enligt Adelskalendern 2016

    von Heideman

  • Rang: Adlig
  • Ättenummer: 2293
  • Adlad: 1668-05-05
  • Introducerad: 1824-01-14 & 1830-10-23
  • Ursprung: Estland

Ingress

Släkten härstammar ursprungligen från Estland. Georg Heideman till Lodensee i Estland var i svensk militär tjänst (nämnd 1605 men död före 1641) och adlades 1620 26/4 i Stockholm av konung Gustav II Adolf, men slöt sannolikt själv sin ätt på svärdssidan. Hans broder Wilhelm Heideman, också han i svensk militär tjänst, adlades 1646 10/4 i Stockholm av drottning Kristina med samma vapen som brodern. Dennes son, överstelöjtnanten Georg (Jurgen) Heideman (död 1674) upptog såsom bliven sonlös sin frände Henrik Julius Heideman som son, vilken i sin tur adlades 1668, se nedan. Georg (Jurgen) slöt själv sin ätt på svärdssidan 1674 16/2. Den med visshet äldste kände stamfadern är ovannämnde Henrik Julius Heideman (död 1693). Han var kapten och kommendant på Borgholm, samt adlades 1668 5/5 på Stockholms slott av konung Karl XI:s förmyndarregering med samma vapen som de två ointroducerade ätterna, men tog själv aldrig introduktion. Hans ättlingar var bofasta i Finland. Hans sonsons son, överjägmästaren Carl Fredrik Heideman (1759–1829) överflyttade från Finland till Sverige 1820. Dennes tre söner, redan i svensk militär tjänst, majoren vid Norra skånska infanteriregementet sedermera översten och chefen för Bohusläns regemente Georg Gillis Heideman (1787–1856), kaptenen vid Kronobergs regemente sedermera överstelöjtnanten Carl Reinhold Heideman (1790–1877), och löjtnanten vid Norra skånska infanteriregementet sedermera kaptenen Bernt Wilhelm Heideman (1794–1871), erhöll genom kunglig skrivelse 1823 29/4 återställande av försutten tid för introduktion utan de i 37 § 1809 års regeringsform angivna villkor, samt introducerades 1824 14/1 med namnet von Heideman under nr 2293. Georg Gillis ättegren utgick med honom själv på svärdssidan 1856 3/3, och Bernt Wilhelms ättegren utgick med honom själv 1871 29/1. Carl Reinholds ättegren utgick 1932 26/3 liksom hela den 1824 introducerade grenen. Emellertid hade två bröder i svensk tjänst, kusiner till de tre ovannämnda bröderna, kaptenen vid Smålands dragonregementes infanteribataljon sedermera majoren Carl Heideman (1791–1874), och fänriken vid Skaraborgs regemente Axel Fredrik Heideman (1803–1867), genom kunglig skrivelse 1830 6/5 erhållit återställande av försutten tid för introduktion utan de i 37 § 1809 års regeringsform angivna villkor, samt introducerades 1830 23/10 med namnet von Heideman på sina kusiners nr 2293. Axel Fredrik återflyttade till Finland, och blev där jämte tre i Sverige ej introducerade bröder, naturaliserade 1832 5/6 och introducerade på Finlands Riddarhus 1834 24/4 under nr 196 bland adelsmän. Axel Fredriks ättegren utgick på svärdssidan 1915 31/12 liksom hela den i Finland introducerade ätten. Kopia av sköldebrevet från 1620 förvaras i Uppsala universitetsbibliotek (Westinska samlingen, vol 271:11).

Läs mer

Blasonering

". . . En fördelt skjöld, under grön och öfverdelen guul, uti denna en beväpnad arm med ett bart svärd, hafvande ett försilfrat fäste. I den andre, nembl. nedre delen tre blomstrande ljungeqvistar. Ofvan uppå skölden en öppen tornerhjelm, täcket och crantzen med gult och blått fördelt, ofvan öpne hjelmen en half beväpnat man, hafvandes i hvarje hand en copel med blåå och gula fänikor, som det uti Heidemennernes sköldebref afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 18:049, RHA.

Läs mer

< >

Ätter adlade under Stormaktstiden

Ättenr Ättenamn