Rosenhaneska biblioteket & Läskultur och politik bland kvinnorna på Löfstad slott

 

Henning Hansen, fil.dr, bokhistoriker och bibliotekarie vid Vitterhetsakademiens bibliotek

Rosenhaneska biblioteket vid Vitterhetsakademiens bibliotek

Den Rosenhaneska boksamlingen donerades till Kungl. Vitterhetsakademien år 1822 och har allt sedan dess utgjort en omhuldad del av bibliotekets samlingar och bevarats som en samlad enhet. Donationen, som bestod av både böcker och planscher, har tillhört historikern och akademiledamoten m.m. Schering Rosenhane d.y. (1754 – 1812). I samlingen ingår material som bevarats inom släkten i generationer. Merparten har dock införskaffats av Rosenhane själv. Samlingarna låter oss därmed i någon mån komma i förbindelse med hans person, och de ger en glimt av en gustaviansk privatmans ideella och intellektuella landskap.

Föredraget bjuder på en liten upptäcktsfärd i samlingarna och visar på hur de tillkommit och använts. Det är samlingen som helhet som står i fokus, men det blir naturligtvis också några nedslag i enskilda böckers historia.

Johanna Vernqvist, fil.dr vid Linköpings universitet

Läskultur och politik bland kvinnorna på Löfstad slott 1750–1850

Hur, varför och vad läste svenska adelskvinnor under 1700- och 1800-talen? Med dessa frågor som utgångspunkter fokuserar Johanna Vernqvists forskning på läspraktiker och intellektuella och politiska intressen hos två kvinnor, Sophie Piper (född von Fersen, 1757–1816) och Emilie De Geer (1782–1828), bosatta vid Löfstad slott under den livliga period kallad upplysningen.

Dessa kvinnor skapade en spännande samling böcker, bestående av olika genrer som reselitteratur, romanser och dramatik. Betydande delar av samlingen är av politisk karaktär, som diskuterar kvinnors rättigheter och roller. Vilka spår av läsning finns i böckerna och vad betyder dessa spår i förhållande till sådant som den internationella debatten om kvinnor under perioden?

Föredragen äger rum i Kungliga bibliotekets hörsal i Stockholm.

Fri entré, ingen föranmälan, begränsat antal platser.

Portarna öppnar kl. 17.00.
Föredrag kl. 17.30–18.30.

Med reservation för ändringar.

Riddarhuset anordnar tillsammans med Kungl. bibliotekets vänförening Biblis en föreläsningsserie om bibliotek och boksamlingar på slott och herrgårdar: Kunskapens makt och maktens kunskap. Svenska herrgårdsbibliotek som kulturarv förr och nu.

Syftet är att uppmärksamma det värdefulla kulturarv som ryms i privata boksamlingar på slott och herrgårdar runt om i landet. Ett antal bokhistoriker, litteraturvetare, herrgårdsägare, bibliotekarier och antikvariatsbokhandlare belyser historiska perspektiv på boksamlande och läsande i svensk herrgårdskultur och de privata bibliotekens viktiga roll för bildande och cirkulation av kunskap under 1600-, 1700- och 1800-talen.

Hela programmet:

27 FEBRUARI kl. 17.30 PÅ KB
Rosenhaneska biblioteket vid Vitterhetsakademiens bibliotek
Henning Hansen, fil.dr, bokhistoriker och bibliotekarie vid Vitterhetsakademiens bibliotek
Läskultur och politik bland kvinnorna på Löfstad slott 1750–1850
Johanna Vernquist, fil.dr vid Linköpings universitet

12 MARS kl. 17.30 PÅ KB
Wiveka Trolles bibliotek på Trolleholms Slott – ett verktyg i livets tjänst
Anita Ankarcrona, fil.dr, bokhistoriker, i samtal med Gustaf Trolle-Bonde, greve

9 APRIL kl. 17.30 PÅ KB
Om litterära krigsbyten i privatsamlares bibliotek. Exemplet Rålamb på Länna gård
Peter Sjökvist, docent, bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek
Det utvalda biblioteket. Idealbibliotek i 1700-talets herrgårdskultur
Tim Berndtsson, fil.dr vid Uppsala universitet

16 APRIL kl. 17.30 PÅ KB
Bokcirkulation och att förvalta ett kulturarv
Panelsamtal lett av Jonas Nordin, professor vid Lunds universitet, med Mats Petersson och Mats Rehnström, antikvariatsbokhandlare, Lars Burman, professor, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek, och Greger Bergvall, bibliotekarie vid Kungliga biblioteket

23 APRIL kl. 17.30 PÅ KB
Hedvig Ulrica De Geer och hennes böcker. En intellektuell kvinna på Lövstabruk
Carina Burman, författare och docent vid Uppsala universitet
Kvinnor och boksamlande i svenskt 1700-tal. Exemplen F. M. Janiçon och Maria Anna Warmholtz
Ann Öhrberg, professor em. vid Uppsala universitet