Visa andra ätter

< >

Enligt Adelskalendern 2013

Enligt Adelskalendern 2016

    Ribbing

  • Rang: Adlig
  • Ättenummer: 15
  • Adlad: Uradel
  • Introducerad: 1625-03-10 - 1625-04-04
  • Ursprung: Sverige, Halland

Ingress

Medeltida frälse- och riksrådsätt som tämligen säkert leder sitt ursprung från en gammal halländsk ätt med samma namn och vapen. Det äldsta kända användandet av vapnet är redan 1295 av en vid en gårdsförsäljning i Halmstad uppträdande ”Seuidus Kanuti filius”, vilken i sitt sigill förde tre fallande sjöblad ställda två över en. Möjligen är denne identisk med en ”Swith dictus Rybbing” som omtalas i ett danskt kungabrev från 1302 (vilket är det äldsta kända belägget för namnet). Det äldsta kända användandet av det ribbingska vapnet i Sverige är dock 1314 i samband med Sigvid Bengtsson i Marks härad i Västergötland.
Den med visshet äldste kände stamfadern är häradshövdingen i Marks härad, väpnaren Peder Ribbing (känd mellan 1438–1474). Dennes son Knut Ribbing (känd mellan 1481–1507) förde en annan variant av vapnet, nämligen tre uppåtvända (lind)blad med skaft, vilket vapen blivit bestående för ätten.
Ätten introducerades 1625 (10/3–4/4) med hans sonsons son, ståthållaren på Kalmar slott, Christoffer Ribbing (1583–1655) genom lottdragning i andra klassen, riddarklassen, under nr 21 nuvarande nr 15.
Landshövdingen i Älvsborgs län sedermera riksrådet och hovrättsrådet i Svea hovrätt, Peder Linnormsson Ribbingh (1606–1664), upphöjdes i friherrlig värdighet 1654 15/2 på Uppsala slott av drottning Kristina och skulle skriva sig till Zernava (Czarnovo vid Thorn i Westpreussen). Han introducerades samma år 11/5 med namnet Ribbing af Zernava under nr 40, men ätten utgick på svärdssidan 1882 2/1.
Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, generalmajoren av infanteriet, Bengt Ribbing (1686–1741), upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1731 5/7 i Stockholm av konung Fredrik I. Brevet utfärdades först 1781 i december i Stockholm av konung Gustav III och Bengt introducerades 1752 8/6 med namnet Ribbing av Koberg under nr 216. Ätten utgick på svärdssidan 1883 6/6.
Riksrådet och sedermera överstemarskalken hos änkedrottning Lovisa Ulrika, friherre Fridrich Ribbing af Koberg (1721–1783), upphöjdes i grevlig värdighet 1778 27/12 på Stockholms slott av konung Gustav III. Han introducerades 1779 17/2 med namnet Ribbing under nr 98, men ätten utgick på svärdssidan 1792 15/8 då Adolf Ludvig Ribbing fråndömdes sitt adelskap på grund av sin inblandning i mordet på konung Gustav III.

Läs mer

Blasonering

". . . En blå sköld med deruti 3:e upväxande gyllende lindeblad. Uppå skölden äro 3:e torner hielmar, hvardera med en gyldene grefve krona betäckt. Uppå den medlerste ses 2:e uphögde buffelhorn, vexelvis fördelte med guld och blått och emellan dem ett gyllende lindeblad. . . ." Utdrag ur grevebrevet den 27 dec. 1778 i: Sköldebrevssamlingen. Grevebrev. Vol. 3. RA.

Läs mer

< >

Ätter adlade under Medeltiden

Ättenr Ättenamn
1774 Berch
245 Blåfield
16 Boije af Gennäs
38 Carpelan
90 Drake af Hagelsrum
105 Falkenberg af Bålby
2 Forstena-släkten
279 Giös
17 Hård af Segerstad
60 A Hård af Torestorp
114 Jägerhorn af Spurila
1 Lilliehöök af Fårdala
66 Lilliehöök af Gälared och Kolbäck
173 Lode från Livland
91 Mörner
13 Natt och Dag
102 Oxehufwud
215 Ramsay
15 Ribbing
51 Roos af Hjelmsäter
189 Rääf i Småland
99 Silfversparre
10 Soop
7 Sparre af Rossvik
113 Stackelberg
100 Uggla
107 Ulfsax
9 Ulfsparre af Broxvik
78 von Warnstedt, (von) Wernstedt
115 Ållongren i Finland