Visa andra ätter

< >

Enligt Adelskalendern 2013

Enligt Adelskalendern 2016

    Bonde

  • Rang: Friherrlig
  • Ättenummer: 20
  • Adlad: 1651-06-16 & 1802-12-09
  • Introducerad: 1652-10-15 & 1803-03-07
  • Ursprung: Sverige, Småland & Sverige, Östergötland

Ingress

Medeltida frälse- och riksrådsätt som härstammar från Småland och Östergötland. Den med visshet äldste kände medlemmen är väpnaren sedermera riddaren och riksrådet Thord Bonde (känd 1310–1327) till Örbäck i Östergötland. Från hans yngre bror, väpnaren Erengisle Petersson (känd 1319–1350) till Kedjenäs i Småland, härstammar samtliga nu levande medlemmar av ätterna Bonde. Ätten introducerades 1625 (10/3–4/4) efter lottning i dåvarande andra klassen, riddarklassen, under dåvarande nr 15, nuvarande nr 11. Ätten utgick i adlig värdighet 1868 11/11. Emellertid hade riksrådet Carl Bonde (1581–1652) till Laihela i Vasa län i Finland, efter vilken grenen blivit uppkallad, upphöjts i friherrlig värdighet 1651 16/6 på Stockholms slott av drottning Kristina. Han introducerades 1652 15/10 under nuvarande nr 20. Denna ättegren till Laihela utgick såsom friherrlig 1712 2/10 men fortlever i grevliga ätten Bonde af Björnö nr 41, se dito. En medlem av den adliga ätten Bonde, riksrådet Claes Bonde (1664–1726), upphöjdes i grevlig värdighet genom kunglig resolution 1719 17/4 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora och introducerades 1719 med namnet Bonde af Säfstaholm under nr 64. Ätten utgick 1783 6/4. En annan medlem av adliga ätten Bonde, chefen för drottning Fredrikas hovstat, överstekammarjunkaren och översten, sedermera en av rikets herrar Carl Göran Bonde (1757–1840), upphöjdes i friherrlig värdighet 1802 9/12 på Stockholms slott av konung Gustav IV Adolf med rätt att upptaga den utgångna friherrliga ättens namn, nummer och vapen. Han introducerades sålunda 1803 7/3 på nr 20. Friherrebrevet i original från 1651, liksom friherrebrevet i original från 1802, i privat ägo.

Läs mer

Blasonering

". . . En fyradubbelt fördelt skjöld, der midt uti dess förra stamvapen, som är en gullskjöld, deruti en båt med en qvast af 3:ne påfogelsfjädrar uti hvardera stammen. Uti den öfverste skjölden på högra och nedersta på vänstra sidan äro tvenne berg, hvardera af naturlig grön färg med en å hvarje berg ifrån höger til vänster rinnande ström af silfver samt öfverst utur spitsarne upstående eldslåga med rök uti silfver fält. Uti den öfversta på vänstra och nedersta skjölden på högra sidan flyta tvänne strömmar i gull fält. Ofvanpå skjölden äro tvänne öpne tornerhjelmar med en friherre krona uppå. Öfver den högra hjelm-kronan är en båt, sirad uti stammarne med qvastar af 3:ne påfogel fjädrar och uppå den vänstra hjelmkronan äro 2:ne berg med utbristande och upstående elds-flam och rök öfverst af spitsarne. Öfver hvardera af dessa berg löpa äfven en ström af silfver ifrån höger til vänster. Löfverket är ömsevis utanpå af gull och silfver, under guldet blått och under silfret rödt. Aldeles såsom det här med sina rätta och egenteliga färgor afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 16:065, RHA.

Läs mer

< >

Ätter adlade under Stormaktstiden

Ättenr Ättenamn