Riddarhuset arrangerar regelbundet genealogiska och heraldiska symposier.

Genealogiskt symposium 2021

Tema: Lag och rätt

Inspelningar från genealogiska symposiet den 5 september 2021

I samarbete med Genealogiska föreningen höll Riddarhuset ett digitalt genealogiskt symposium med tema Lag och rätt. Via länkarna i rubrikerna nedan går det att ta del av föredragen.

Martin Sunnqvist: Ätten och rätten – det adliga släktbegreppet

»Sveriges ridderskap och adel utgöres av de grevliga, friherrliga och adliga ätter, som på riddarhuset äro intro­ducerade.« Men hur definieras en »ätt« rättsligt sett, och styrs definitionen av adelsbrevet eller riddarhus­ordningen? Det agnatiska släktbegreppet har sina rötter i antikens Rom och har genom den romerska rätten spridit sig över Europa. Till Sverige kom detta släktbegrepp på 1500-talet och ersatte då medeltidens friare sätt att uppfatta släktförhållanden. Det har sedan varit gällande under århundradena men har kommit att ifrågasätts under de senaste decennierna.

Martin Sunnqvist är docent i rättshistoria vid Lunds universitet och sysslar också med heraldik och släktforskning.

Kirsi Salonen: Fromma begäran och oäkta äktenskap – svenskt frälse inför det påvliga peniten­tiarie­­ämbetet under senmedeltiden

Det påvliga penitentiariatet var ett av de medel­tida påv­liga ämbeten som behandlade och beviljade synda­förlåtelser och särskilda tillstånd för kristna, vilka i dessa ärenden vän

de sig till påven. Under senmedeltiden vände sig c. 450 personer från Sverige (inkl. nutidens Finland) till peni­tentiariatet. Eftersom det var dyrt att göra en ansökan till påven, tillhörde många av penitentiariatämbetets klienter det svenska frälset. Mitt föredrag handlar om inne­hållet i de ansökningar som svenska frälsemän och kvinnor har sänt till Rom. Bland de som ansökte finns kända personer såsom Sten Sture den äldre och hans maka Ingeborg Åkesdotter (Tott).

Kirsi Salonen är professor i historia vid Åbo universitet och specialist på senmedeltidens kyrko­historia och rättshistoria.

Elsa Trolle Önnerfors: Om hovrätterna som adelns domstol och om testamentsmålen

Elsa Trolle Önnerfors är docent och universitetslektor i rättshistoria vid Lunds universitet. Hon disputerade 2010 på avhandlingen »Justitia et Prudentia: rättsbildning genom rättstillämpning – Svea hovrätt och testamentsmålen 1640–1690«.

Antalet testamenten ökade kraftigt i Sverige under andra hälften av 1600-talet, och inte minst den alltmer förmögna adeln utnyttjade testamentet som en rättslig strategi för att hålla egendomarna samlade inom familjen. Det medförde också att antalet testaments­tvister blev allt fler och hamnade hos hovrätten som var första domstolsinstans för adeln under 1600-talet.

Även i senare forskningsprojekt har Elsa Trolle Önnerfors återkommit till 1600-talet och framför allt hovrätternas dömande verksamhet, senast i samband med att Svea hovrätt firade sitt 400-årsjubileum 2014 där hon undersökte hovrättens roll som första domstolsinstans för adeln och vilka mål som adelsmän och adelskvinnor oftast var inblandade i.

Martin Dackling: Att konservera godsen vid släkten – svenska fideikommiss under 400 år

Sverige har haft fideikommiss i snart 400 år men trots det saknas i stor utsträckning kännedom om såväl fideikommiss­institutionen i sig som de enskilda godsen. Varför bildades fideikommiss, hur förvaltades de och hur har de avvecklats? Det är frågor som ett nystartat forsknings­projekt om fideikommiss i Sverige söker be­svara.

Projektet leds av Martin Dackling, docent i historia vid Lunds universitet, och involverar även historikerna Brita Planck, Göran Ulväng och Magnus Bergman.

Göran Mörner: Allt du vill veta om §37-ätter men inte vågar fråga

Begreppet »§37-ätt« om en svensk adlig ätt brukar ofta nämnas men många kan inte enkelt förklara vad det innebär. Vem är egentligen adlig – och vem har »rätt till namnet«? Hur ärvs adelskapet i sådan ätt? Kan någon annan än huvudmannen representera en sådan ätt på adelsmötet som äger rum vart tredje år? Skall man kanske använda termen »släkt« i stället för »ätt«? Hur tituleras makan till en man tillhörande en §37-ätt? Vad är skillnaden mellan det relativt okända begreppet »primogeniturätt« och §37-ätt? Jag skall även berätta om ett nyligen upptäckt undantag från villkoren i §37 i 1809 års regeringsform.

Göran Mörner är riddarhusgenealog sedan år 2010.

Christian Pfeiff: Riddarhusets stiftelser

Christian Pfeiff, advokat i Stockholm. Sedan flera år är Christian ledamot av riddarhusdirektionen där han tillsammans med de andra juristerna i direktionen bl.a. har ansvaret för Riddarhusets arbete med de utdelningar som varje år görs från de stiftelser som Riddarhuset förvaltar. Arbetet med stiftelserna omfattar tolkning och tillämpning av de statuter som många gånger skrevs då samhället såg annorlunda ut och då företeelser och begrepp hade en annan innebörd än idag. Arbetet innefattar även genea­logi och då särskilt med beaktande av de regler som är för­knippade med t.ex. adelskap och ättetillhörighet.

Genealogiskt symposium 2020

Tema: Äktenskap

Inspelningar från genealogiska symposiet den 13 september 2020

I samarbete med Genealogiska föreningen höll Riddarhuset ett genealogiskt symposium med tema Äktenskap. Via länkarna i rubrikerna nedan går det att ta del av merparten av föredragen digitalt.

Anders Winroth: Släktskap som äktenskapshinder

De medeltida reglerna om äktenskapshinder var synnerligen komplicerade, särskilt vad gäller olika slags släktskap. Det var inte bara blodskyldskap som räknades utan även svågerskap och den spirituella släktskap som uppstod vid dopritualen. Mycket av detta, men kanske mindre än man skulle tro, ändrades vid reformationen. Jag kommer att tala om reglerna och hur man kunde få dispens från dem. Föredraget fokuserar på den sena medeltiden men gör också utflykter till reformationstiden. Anders Winroth är førsteamanuensis i historia vid Universitetet i Oslo och president för Institute of Medieval Canon Law. (Början av inspelningen är tyvärr utan ljud.)

Brita Planck: Hur hittade man den rätta?

Brita Planck disputerade 2014 på avhandlingen Förnuft eller känsla. Adel, kärlek och äktenskap 1750–1900. I avhandlingen visar hon att kärlek betraktades som en viktig förutsättning för äktenskap även inom adeln, en grupp där man annars gärna framhåller att arrangerade äktenskap var vanliga samt att gods och börd var viktigare att ta hänsyn till än kärlek. Men Sverige var ett stort land och adeln en mycket liten grupp, ändå gifte man sig oftast inom gruppen. Så hur träffades man och hur hittade man den rätta? Förändrades detta över tid, i så fall hur och varför?

Julia Grauers: Äktenskap mellan adliga och ofrälse under Stormaktstiden

Julia Grauers har en masterexamen i historia från Stockholms universitet. I sitt examensarbete studerade hon förekomsten av äktenskap mellan adel och ofrälse under 1600-talets senare del. Hur vanligt var det egentligen att som adlig välja en äktenskapspartner ur något av de lägre stånden? Under vilka omständigheter skedde detta, och hur reagerade omvärlden?

Kekke Stadin: Nyadlades giftermålsstrategier omkring 1700

Kekke Stadin är professor i historia vid Södertörns högskola. Hon har bland annat forskat om utvecklingen av städernas sociala struktur och om de olika ståndens mans- och kvinnoideal under 1600- och 1700-talen. Under senare år har hon studerat relationen mellan kläder, mode och makt samt gjort flera kulturhistoriska studier rörande perioden 1500–1800. Just nu avslutar hon en bok om bourgeoisiens umgängesvanor i hemmen i Östersjöområdet under 1800-talet.

Magnus Bäckmark: Äktenskap som satt spår i vapensköldar

I heraldisk bildkonst är det vapen som representerar hustrun lika betydelsefullt som mannens – båda är med exempelvis över dörrportaler och på gravmonument. I presentationen visar Magnus hur hustrur och mödrar också inte sällan har anknutits till när vapensköldar komponerats. Magnus Bäckmark har författat vapenbeskrivningarna i Riddarhusets vapensköldar (2019) och är från 2020 riddarhusgenealog vid sidan av Göran Mörner.