Anckarström hudflängs

 

Offentligt gisslande

Tre år efter Gustav III:s intåg på Riddarhuset blev kungen skjuten på en maskeradbal efter en adelskonspiration. Till saken hör att gärningsmännen genast försökte skapa panik genom att ropa ”elden är lös” och på så sätt hinna rädda sig undan. Men de greps och Carl Christopher Gjörwell följde kungamördaren Jacob Johan Anckarströms sista tid i livet – dagarna innan avrättningen skulle han offentligt hudflängas på tre torg och Riddarhustorget var den första anhalten.

Tre-torg, Anckarström
Ur rättegångsprotokollet. Anckarström ska pryglas på särskilda ”Torg tre dagar å rad”. Foto: Riddarhuset.

Den ärelösa teatern

Dagen var ”gråkall”. Anckarström gick från Riddarholmen till den på Riddarhustorget placerade schavotten. I skärningspunkten mellan Myntgatan, Storkyrkobrinken och Stora Nygatan stod den, utstuderat placerad där för att allt folk skulle se den, från alla håll, från alla klasser: kungens slott, adelns riddarhus, prästernas storkyrka, borgarnas och böndernas rådhus, ingen skulle undgå gisslandet och alla ville ta del av det från gator och fönster. Vid schavotten såg Anckarström ”oförfärat och nästan sturskt upp på denna ärelösa teater”, steg sedan upp, åhörde domen och ställdes i halsjärn.

Anckarströms gisslandeAnckarströms spöslitning på Riddarhustorget, Pehr Nordqvist, akvarell 1792. Foto: Stockholms stadsmuseum.

Anckarström, Spöslitningen, Nordisk familjebok

Gjörwell kunde själv inte längre närvara, men fick sig berättat att:

”Anckarström klädde av sig med all god grace och skyndsamhet, tog emot de första slagen tigandes, men började sedan ropa, och när det skedde, blev eko uti hopen: Elden är lös! Elden är lös, vilket var en alldeles tjänlig parodi av det ropet på maskeraden, som gavs av flera för att frälsa Anckarström undan uppmärksamheten.”

Bödelns räkning

Bödelns taxa
Bödelns räkning. Överst står specifikationen för gisslandet på Riddarhustorget. Ur Slottsbokens verifikationer 1792. Överståthållareämbetets arkiv. Tack till Mats Hayen.

Skarprättaren Jonas Bergmans räkning efter avrättningen av kungamördaren Jacob Johan Anckarström. Daterad den 3 maj 1792. Anckarström avrättades den 27 april samma år.

Anckarström blir Löwenström

Ur Riddarhusets stamtavlor:

’Blev för det han 1792-03-16 på en maskeradbal i kungliga operahuset i Stockholm sköt konung Gustaf III, att högstdensamme därav den 29 därpå följande dog, dömd ifrån ära och adelskap, att undergå spöstraff på trenne särskilda torg (Riddarhustorget, Hötorget och Nytorget), fem par å vardera, tre dagar å rad, samt att mista högra hand, halshuggas och steglas, vilket ock försiggick 1792-04-27 på galgbacken utanför Skanstull i Stockholm. Varjämte hans släkt skulle ombyta tillnamn, och fick, enligt Kungl Maj:ts resolution av den 5 juni 1792, tillstånd att kalla sig Löwenström, vilket namn togs efter den avlivades maka, som hette Löwen.’

Liv och värdighet, Anckarström
Ur rättegångsprotokollet. Om huruvida det Anckarströmska namnet ska ”utplånas”. Foto: Riddarhuset.

Beträffande namnbytet anhöll Anckarströms yngre broder Gustaf Adolph att ätten skulle få byta namn och till namnet Lövencrona, men ändrades detta till Löwenström. Detta uppges ha koppling till att Anckarströms änka var född Löwen, men förefaller detta något märkligt då namnbytet även skulle beröra övriga medlemmar av ätten vilka inte hade koppling till detta namn. Snarare torde en koppling finnas till lejonet i vapnet, liksom ankaret i vapnet även tidigare gjort det talande tillsammans med strömmen.

Vapenplåt, Anckarström, Löwenström
Anckarströmska/Löwenströmska vapenskölden. Den skarpsynta finner att ”Anckar” har målats över och ersatts av ”Löwen”. Foto: Gabriel Hildebrand, Riddarhuset. Copyright: Riddarhuset.

Vapensköldens blasonering
en Skiöld af röd färga i tu fordeelt snett öfwer af en rinnande Ström, nederst på skiölden är ett grönt fäldt, hwaruppå står en Leopard oprät, hållandes med begge framfötterne ett Skepsanckar, ofwan på skölden en öpen Tornerehielm och twenne wingar af rödh och guul färga och emillan samma wingar et Skepsanckar, löfwärcket, rött, blått och gult under hwarandra fördehlte, aldeles som wapnet med sin färga står här afmåhlat.